Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/703

Den här sidan har inte korrekturlästs

teat.-museum. — R., den forna hst. i rom. riket i landskap. Latium, grund. af Romulus o. Remus, uppfördes på 7 kullar, blef sedan kyrkostatens hst., är sed. 1871 Italiens hst. Jfr. romerska riket.

rom, sprithalt. dryck, s. erhålles gm jäsn. o. destillat. af rester vid sockerberedn. (s. k. melass). Den bästa fr. Jamaica.

Romagna (-an'ja), ford. it. landsk, i Kyrkostaten.

Roman, rumän. st. vid Moldau, 14,019 inv. Bisk.

romān, fr., prosaberättelse af episk karaktär o. större omfång. Tager stoff l. lokalitet ur historien (histor. r.) l. förlägger händelserna till det närvarande (tids-r.). Talrika underafdeln.: tendens-r., familje-r., sentimental, diakt. r. o. s. v.

romancēro, saml. af fornspanska romanser o. folkvisor.

romanesk', svärmisk.

Romāno, Giulio, se Pippi.

Romānov, ry. bojarsläkt, som härskade i Ryssld 1613/1730, kom på tronen m. Mikael Feodorovitsch, nådde sin höjdpunkt m. Peter d. st., utslocknade m. hans sonson Peter II.

romans', fr., en liten poet. berättelse af episk-lyr. karaktär; af sp. ursprung. Äfven musikstycke.

romanska språk, dotterspråk af det latinska: i tal., span., port., franska, rum., äfvensom munarter i delar af Graubünden.

romanska stilen, arkit., rundbågestilen, utbildad under 10:e/13:e årh.

romantīk, medeltidens poet. o. svärmiska riktn. i lefnad, seder och konst i mots. till antiken.

roman'tisk, underbar, aningsfull, fantastisk, svärmisk.

romantiska skolan, en utan hänsyn till klassiska förebilder skapande riktn. i lit. o. konst. Se vidare Nya skolan.

Romarbrefvet, bok i N. T. förf. af aposteln Paulus.

romb, gr., snedvinklig, liksidig prlogram. -oēder, solid fig., begränsad af 6 romber. -oīd, prlogram, s. är hvarken rätvinkl. l. liksidig.

Romerike, 2 fögderier i Akershus amt i Norge omkr. Glommen o. Vormen.

romerska kurian, den påfl. kyrkoregeringen.

romerska riket, rike und. forntiden, för hkt staden Rom var raedelpkt. Denna grundlades enl. sagan af Romulus 753 f. K., o. den siste af de 7 kgrna störtades 510. Därpå styrdes riket af 2 årl. valda konsuler, skaffade sig hegemonien of. latinerna 466, erhöll 450 gm decemvirerna nya lagar, ansattes 390 af gallerna, slutade 366 striden mel. patricier o. plebejer gm bestämmelsen, att en af konsulerna skulle vara plebej, underk. 338 latiner, 290 samniter, 283 etrusker o. umbrer, 272 Tarentum, 266 Syd-Ital., hvarpå båda stånden blefvo fullt likställda. Striden med Kartago om herraväldet på Sicil. ledde eft. 1:a pun. kriget 241 till Siciliens förvärfvande, hvartill Sardinien o. Corsica kommo 238, eft. 2:a pun. kr. 204 till Spaniens eröfr., eft. det 3:e 146 till Kartagos underkastelse. Und. tiden blefvo 167 Epeiros, 148 Makedon., 146 Hellas och därpå 133 M. Asien romerska. I statens inre framträdde emellertid i st. f. striden mel. patric. o. plebej. slitningar mel. optimaterna och folket, hkt Graccherna sökte skaffa en bättre ställning, men dukade under. Marius, folkpartiets ledare, besegrade Jugurta, kimbrer o. teutoner, o. 90/88 måste rom. tilldela italiska folk borgarrätt. Marius och Sulla söndersleto staten gm blodiga tvister. Pompejus, optimaternas anförare, slog de upproriske slafvarne, sjöröfvarne o. Mitridates, eröfr. Syrien o. bildade 60 m. Cæsar o. Cassius 1:a triumviratet, men blef oenig m. den förstnämnde, s.