Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/732

Den här sidan har inte korrekturlästs

Segūra, sp. fl., utf. i Medelh., 240 km. l.

Sehested, Hannibal, dan. statsm., f. 1609, 42 gift m. Krist. IV:s dot. Kristiana, blef ståthållare i Norge, gjorde svenskarne stor skada i kriget 43/45 (»Hannibalsfejden»), d. 66.

Sehlstedt, Elias, humorist. förf., f. 1808, d. 74 ss. f. d. tullinspekt. i Sandhamn. Skr.: Sånger o. visor m. m.

seïd, arab., herre.

Seidschütz, by i Böhmen, 122 inv. Bittervattenskälla.

seigneur (senjör), fr., hög herre. Grand s. (grang-), rik, förnäm herre.

Seilēnos, gr. myt., lat. Silenus, Bakkos' ledsagare, siare och drinkare.

Seine (sän), fr. fl., uppr. på Langres' platå. utf. i Kanalen, 705 km. l. Omr. 77,800 kv.km.

seismograf l. seismometer, instr. till iakttagande och uppmät. af jordskalf.

Sejānus, Aelius, rom. kejs. Tiberius' allsmäktige gunstling o. min., fängslad o. afrättad 31 e. K.

sejd, und. nord. forntiden ett slags trolldom, s. is. utöfv. af kvinnor.

sejdel, ty., ett slags ölmugg af glas.

séjour (-schûr), fr., vistelse.

sekant', lat., 1) rät linje, som skär en kurva i 2 l. flere pktr; 2) trigonometr. funktion; omvändn. af kosinus.

sekel, lat., århundrade; ford. mynt, se sikel.

sekīn, ford. it. mynt; äfv. äldre turk. o. egypt. guldmynt.

sekond', lat., sjö., chefens närmaste man på ett örlogsfartyg.

sekrēt, lat., en furstes sigill; läk., afsöndrad vätska.

sekreta (hemliga) utskottet, under riksdagarna 1617/1809 af ständerna tillsatt myndighet, s. hade att behandla frågor, som kräfde »sekretess».

sekret|ariāt, en sekreterares syssla. -erare, skrifvare, protokollsförare. -är, skrifbord.

sekreteraren l. ormfalken, Gypogeranus serpentarius Ill., roffågel, till 125 cm. l., i S.-Afrika, utrotar ormar,

sekretion, lat., afsöndring.

sekt, ett slags (tysk) champagne.

sekt, lat., mindre religionsparti. -erist', en sekts anhängare.

sektion, lat., afskärning, afdelning.

sek'tor, lat., mat., yta, s. begränsas af 2 cirkelradier och den mel. dessa liggande periferien.

sekularisation, lat, förvandl. af andl. territorium till världsligt.

sekund', lat., 1/60 af en tids- l. bågminut; tonk., 2:a tonen i skalan.

sekun'd|a, lat., förr 2:a klass, i en skola, boktr., den sist tryckta sidan af ett ark, hand., det näst bästa slaget af bräder; varor af mindre god kvalitet. -ant', lat., biträde vid duell. -ēra, lat., lämna bistånd; tonk., sjunga l. spela 2:a stämm. -ogenitūr, lat., område, som en furstes näst äldste son erhåller. -pendel, pendel, som gör en svängning på en sekund. -är, lat., underordnad, efterföljande.

sekundära perioden = mesozoiska perioden ( se d. o.).

se'kvens, lat., följd, det följande; tonk. (sekvens'), namn på ett slags kyrkohymner från 9:e årh.

sekves't|er, lat., kvarstad. -rera, belägga m. kvarstad.

sela, hebr., paus. Enl. andra: mellan-, efterspel.

seladōn, smäktande älskare.

selām (salem), arab., fridshälsning. S. aleikum, frid vare med eder!

selamlik, turk., hälsn.- l. besöksrum, äf. sultanens färd om fredag, till bön.

Sel'borne (-börn), Roundell Palmer, lord, eng. statsm., f. 1812, var 72, 74, 80/85 lordskansler, d. 95.

seldschūker, turk. folkstam från Bukarest, eröfrade hela främre Asien, tills de i 13:e årh. förintades af de osman. turkarne.

selektion, lat., urval.

selēn, Se = 79, icke metalliskt grundämne, förekommer sparsamt