Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/793

Den här sidan har inte korrekturlästs

betingade afvikning från akustiska renheten.

temperēra, lat., = moderera (se d. o.).

Templarorden, en 1883 af A. Peterson i N. York stift., ej hemlig förening af män och kvinnor f. absolut nykterhet, ömsesid. lifförsäkr. o. sjukhjälp. Inf. i Sverige 84 (61,569 medl. 08); äfv. i Norge och Danmark.

tem'po, it., tid, tidsmått; handgrepp. -rell, timlig, världslig. -rär, öfvergående, tillfällig.

tem'pus, lat., tid; gram., tidsform: presens, imperfektum, perfektum, pluskvamperfektum, futurum (se d. o.).

tenākel, lat., manuskripthållare för sättare.

tenalj', fr., befästningsystem med omväxlande en in- och en utgående vinkel.

Tenass'erim, prov. i brit. Birma, 121,026 kv.km., 978,073 inv.

tend|ens', fr., sträfvan i bestämd riktning. -entiös, som har en viss tendens.

tender, l. tänder, eng., vid lokomotiv fastkopplad vagn med kol- o. vattenförråd; sjö., ett mindre fartyg, som åtföljer ett större med uppgift att rekognoscera, öfverföra befallningar etc.

tendēra, lat., syfta till.

Teneriff'a, den största af Kanarieöarna, 2,026 kv.km., 138,008 inv., vulkanisk. Högsta bergtoppen Pico de T., 3,711 m. Hst. Santa Cruz.

tenes'mus, gr., läk., kramp i ändtarmens l. urinblåsans slutmuskler.

Tengberg, 1) Nikl. Ang., hist, f. 1832, d. 70 ss. prof. i Lund. Förf. — 2) Rudolf, hist., f. 1849, d. 76 ss. docent i Upps. Skr. tills. m. S. J. Boëthius 5:e del. af Sveriges hist. från äldsta tid till våra dagar.

Tēniers (-nirs l. -njē), David d. y., holl. genremål., f. 1610, d. 94.

tenn, kem., Sn = 118, sed. äldsta tider kändt metall. elem., förekommer end. i förening m. syre ss. t.-malm; hvitt, kristalliniskt, men dock smidigt. Eg. v. 7,29. Smältpkt 237°. Lösl. i klorvätesyra, koncentr. svafvelsyra och utspädd salpetersyra. Anv. till legering., lödning, förtenning af husgerådsart, beläggning af speglar m. m.

Tenn., förk. för n.-amer. staten Tennessee.

tennaska, se tennoxid.

Tennessee (-sī), 1) bifl. t. Ohio t. v., 1,946 km., omr. 105,831 kv.km.; 2) n.-amer. fristat, förk. Tenn.-108,905 kv.km., öfver 2 mill. inv, Huf.-när. landtbruk. Hst. Nashville. Stat 1796; konstitution 1870.

tenn|folium, se stanniol. -legeringar; förnämsta äro m. koppar l. brons, m. bly l. snäll-lod, s. anv. t. lödn. af mässing och m. antimon l. britanniametall. -malm, se tennoxid. -oxīd, en af tenns förening, m. syre, bildas gm upphettning af tenn vid lufttillträde ss. ett hvitt pulver, tennaska, s. användes t. glasyrer, emaljer m. m., men finns färdigbild, i naturen ss. svarta, starkt glänsande kristaller, tennmalm, hvarur metall, tenn framställes, och som finnes i Cornwall, Banka, Malakka, Australien, Sachsen. Sällsynt i Sverige. -salt, ur tennklorur (fören. af tenn o. klor) utkristalliserade färglösa kristaller. -sulfīd, se mussivguld.

Tennyson, Alfred, eng. skald, f. 1810, 50 poeta laureatus, 84 pär, d. 92 Aldworth. Skr.: Enoch Arden, dramer m. m.

tenōr, it., hög mansstämma från c till ettstrukna g.

tension, lat., fys., spänning; sträfvan hos inneslutna gaser att utbilda sig.

tent|āmen, lat., förexamen. -ation, pröfning, frestelse. -ator, = examinator. -era, på förhand pröfva; examinera.

tenūto, it., tonk., uthålligt.

teobromīn, kem., C7H8N4O2, basen i kakao; hvitt, kristalliniskt pulver.

teodicē, gr., Guds rättfärdigande f. allt ondt i världen. Namnet af Leibniz.