Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/851

Den här sidan har inte korrekturlästs
1693[VÄX-YAT]1694
Växjö-Yates

Växjö, residensst. i Kronob. l. vid V.-sjön, 8,155 inv. (08). Domk., bisk. Privil. 1342.

Växjö stift omfattar hela Kronobergs l. o. Jönköp. l. utom 3 härad

Wöhler, Friedr., ty. kem., f. 1800, 36 prof. i Göttingen, d. där 82. Uppt. aluminium (tills. m. Sainte-Claire-Deville) m. m. Fl. utm. arb. i kemien.

völsungar, ättlingar af Völsung, kon. öfv. Hunaland. Om dessa völsungasagan.

Völuspå, Valans spådom, den äldre Eddans mest betyd. dikt.

Wörth, by i nedre Elsass vid Sauer, 1,050 inv. Slag 68 1870.

Vörösmarty (-rösch-), Mik., ung. skald, f. 1800, d. 55 Budapest. Grundl. af ung. nationallit. Skr. dikter (d. ung. marseljäsen), skådesp., eper m, m.


X.

X, x, 23:e bokst. i alfab. Rom. taltecken = 10; mat., obekant storhet.

Xanten, st. i Rhenprov., 4,021 inv. Got. kyrka.

Xantipp'e, Sokrates' för trätlystnad beskyllda hustru, har blifvit till ett ordspråk.

xantofyll', gr., se bladgult.

Xavēr, Franç., jesuit, f. 1506 Navarra, sed. 41 missionär i Ind., d. 52. Kanoniserad 1619.

xenier, gr., gästskänker; ett slags epigram.

Xeno'fanes, gr. filos., f. i Kolofon, stift. af d. eleat. skolan i Elea, d. där vid hög ålder omkr. 520.

Xēnofon, gr. hist., f. omkr. 440 f. K. Athen. Anförare för 10,000 man hjälptrupper åt Kyros d. y., därf. landsförvist; d. omkr. 355 Korint. Fortsatte Tukydides' hist. arb., beskref sitt återtåg fr. Persien i Anabasis, skr. romanen Kyrupaideia, Apomnemoneumata m. m.

Xeno'krates, gr. filos., f. 397 f. K. Kalkedon, Platons lärj., d. 314.

xeroform, kem., tribromfenolvismut, ett luktlöst gult pulver, sårantiseptikum.

Xerxes, kon. i Persien, son till Dareios I, reg. sed. 485 f. K., förde perserna 480 till Grekld, slagen vid Salamis, mörd. 465. Grym o. vällustig.

X-strålar, se Röntgenstrålar.

xylo|fōn, gr., mus. instrum., där tonen framkallas gm att anslå små träbitar. -grafī, gr., träsnidarkonst.


Y.

Y, y, 24:e bokst. i alfab.; mat., obekant storh; kem., tecken för yttrium.

Y, Het Ij, (ej), förr hafsarm af Zuidersee; nu torrlagd.

yacht (jått), eng., jakt.

yak, se jak.

Yamagata, Aritomo, markis, jap. krigare o. statsman, f. 1838, ministerpresid. 98/99, sed. 04 generalstabschef.

yams, de stärkelserika rotknölarna af Dioscorea-arter, odlas i tropikerna, Kina o. Japan.

yankee (jäng'ki), skämtnamn på nordamerikaner. Y. doodle (-dudl), dessas nationalsång.

Yapūre (ja-), bifl. till Amasonfl. t. v., 1,600 km. l.

yard (järd), eng. o. n.-amer. alnmått = 3 fot = 0,914 m.

Yarmouth (järmöth), st. i eng. grefsk. Norfolk vid Yare o. Nordsj., 52,099 inv. Hamn.

yatagān, turk., se jatagan.

Yass, ort i New South Wales, 1910 bestämd till säte för förbundsregeringen i Austral. unionen. Denna Australiens nya hufvudstad uppf. från grunden.

Yates (jēts), Edm., eng. romanförf., f, 1831, utg. af tidn. »The World», d. 94. Skr. talr. romaner.