Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/458

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

och fastän han tyckte synd om Benkovski, saknade detta medlidande hjärtats värme och var därför kraftlöst.

“Sic visum Veneri!“ afgjorde han, i det han steg upp från bordet och tände en cigarrett.