Sida:Vitalis - Samlade dikter.djvu/234

Den här sidan har korrekturlästs
(212)

Skolmästaren Qvintilianus gifvit
En Primagosse handplagg.

Den dag var inne, då vi skulle lönen
För dessa märkliga idrotter skörda,
Den samma lön, som Roms Imperatorer,
Vid slutadt fälttåg, då i stor batalj
De slagit fiendernas här och vidgat
Med härliga Provinser Rikets gränsor,
Mottogo af ett tacksamt fosterland;
Densamma lön, som äfven sedermera,
För oförgätligt sköna snillebragder,
Blef ämnad åt den Ridderlige Tasso,
Dock ämnad blott, vid aftonen af lifvet.
O tempora, o mores! och du Phœbus,
Som låter så förnedras Snillets krona.
Dock — du är icke heller mer densamme,
Ty från att vara Gud för Skaldekonsten,
Du sunkit neder till ett fel i henne[1].



Re’n högt stod Solen på sin blåa bana
Och, vid kanoners dunder, dagens hjeltar
Sig drogo på sin underliga rustning.
Först skjortan, utaf hvad beskaffenhet
Det är likgiltigt, ty i våra dagar
Man lägger ej så stor vigt på det inre,
Är endast ytan, ytan grann och präktig.
De smala ben i hvita strumpor glänsa.
Till Ärans höjder går hvar Candidat,
Så silfverfotad, som Homeri Thetis,

  1. Phœbus-Bombast.