[ 173 ]

VII.
Koppympnings-Huset i Stockholm
.

Sedan Koppympningen vunnit ett mera allmänt förtroende, började man ock här i Riket och i Hufvudstaden, att påtänka detta medel, till de olyckelige följders förekommande som en härjande Koppsmitta förorsakar; till förlust af så många människors lif, i deras första ållder.

Fördomen, lika smittosam som farsoten, skulle först besegras, innan man kunde förmå allmänheten, att icke anse detta medlet för äfventyrligt och farligt, efter det var nytt. Professor Schulzenheim utsändes 1754 af K. M. på Publici kostnad, till Ängland, för att fullkomligen underrätta sig [ 174 ]om Koppympningen, hvarifrån han 1755 reste till Frankrike, samt genom Holland och Tyskland återkom 1756, då han genast afgaf sin berättelse, till den då varande Kongl. Sundhets-Commissionen, om sättet att ympa koppor; hvilken till trycket befordrades[1].

Sistnämde år ympade han äfven Hof-Marskalken Baron Charles De Geers barn; hvaröfver Herr R. Rådet Grefve Tessin lät slå en Jetton, som på ena sidan, har ett Altare med en omslingad orm, och öfverskrift, Sublato Jure nocendi, samt under: Variolorum. På andra sidan, en Ekelöfskrans, uti hvilken på ett band läses: Cath. Charl. Ribbing, och inuti kransen: Ob Infantes Civium Svec. felici ausu Servatos. Vid samma tid ympade Lif-Medicus Aurivillius i Upsala, Archiat. Rosensteins barn och slägtingar[2]. Hvad som utom mångfalldiga sedermera förrättade ympningar, ännu kraftigare borde qväfva alla förut fattade meningar emot detta hälsomedel, var väl det lyckeliga försök som dermed anstältes, och det lysande efterdöme som allmänheten gafs 1768, då den Kongl. Famillen ympades[3].

Fonden till en allmän Koppympnings-inrättning, var genom frivilliga gåfvor och sammanskotter, till en betydelig Summa samlad; som i det föregående om Barnbördshuset, är förmält.

”Koppympnings-anstalten, säger Assess. Odhelius[4], som i Stockholm tog sin början 1766, har väl gjort mycken nytta, enkannerligen genom erfarenhetens segrande bevis, att ympning af kop[ 175 ]por, är ett härligt och välsignadt medel, till den dödeliga farsots minskning, hälst ingen enda derstädes med döden afgått; men den har dock ej kunnat gjöra den åsyftade verkan på de fattigas barn, som underlåtit att sig deraf begagna. 1766 var första året, då 20 personer i sänder i tvänne terminer om året blefvo med bästa framgång ympade, under Profess. D. v. Schulzenheims inseende; sedermera är detta årligen fortsatt, ehuru de senaste 5 à 6 åren med mera svårighet att få antalet uppfyllt. Inrättningen står under Collegii Medici tillsyn och vårdas af tvänne förfarne Läkare[5]. Barnen få under hela tiden fri förtäring, uppassning, medicamenter, m. m.” Då Sundhets-Commissionen upphörde, ställtes Koppympnings-Hospitalet under Collegi Medici vård och inseende. K. Br. d. 15 Apr. 1767.

Uti underd. skr. d. 15 Mart. 1781, förestälte Collegium, om icke i stället för underhållandet af en kostsam inrättning till Koppympningens verkställande på fattige barn, bestående i flere hyrde rum, hvilka måste förses, med nödige inventarier samt Betjening, och alla dessas, dels underhåll, dels aflönande, flere gångar om året, på sätt som dittills skedt; men hvaraf den fattigare delen af Stadens invånare, mer och mer underlåtit att sig begagna; Collegium måtte få nådigt tillstånd, att under sina Ledamöters tillsyn, låta ympning anställas hemma hos alla fattige föräldrar, som det åstunda, då med dem lämnat nödtorftigt uppehälle, för de ympande, jämte fria medicamenter och sjukskötsel, kostnaden skulle för hvarje barn blifva långt lindrigare, än den ditintills varit. Uti nådigt [ 176 ]svar derå, af d. 21 Mart. 1781, behagade Kongl. Maj:t icke gilla detta Collegii förslag, utan förmodade, att ytterligare förbätring af Läkare-tillsyn och skötsel skulle tillvinna sig de fattiges större förtroende för inrättningen. Uti förnyad underdånig föreställning härom, af den 12 Februarii 1799, androg Collegium ibland flere skäl, att Koppympnings-fonden alldrig tillåtit ett större antal barns emottagande årligen till ympning, än 80, och att detta antal i flere år bibehållit sig, hvarigenom kostnadsbeloppet, på hvarje ympat barn, stigit blott till 4 R:dr 18 sk. Men som barnens årliga antal, småningom minskats, så att det, de senare 17 åren i synnerhet; med möda kunnat bringas till 30 och ofta derunder, har ock hvarje barn kostat minst 14 R:dr 8 sk. En kostnad hvilken vida öfverstiger, hvad på hvarje, utom en så kostsam inrättning, i Collegii öfvertygelse, borde sig belöpa; och då genom de ansenliga förskotter till Barnbördshuset, Koppympningsfonden icke medgaf, att inköpa ett särskilt Koppympnings-hus, hvarest alla tider af året, särdeles då Koppsmitta går, barn af alla stånd kunde emottagas; så ansåg Collegium, utom en sådan beqvämlighet, ändamålet med denna välmenta och nyttiga inrättning vara förfelat[6].

Uti de så kallade Puncta, som K. M. år 1778 med R:s Ständer communicerade, förmäles: att K. M. låtit inköpa ett Koppympnings-hus; hvarvid bör anmärkas, att ändamålet väl i början var, att Koppympningen skulle tillika förrättas, uti det inköpte huset, der Barnbörds-inrättningen nu är; men då båda dessa inrättningar intet väl kunde vårdas och bestridas, under ett tak; så måste för Koppympningen nödige rum annorstädes hyras. Dertill blef först Falkenholmske egendomen på Söder, strax åf[ 177 ]vanföre Postmästarebacken upplåten; hvarifrån den sedan flyttades till Norr, vid Surbrunn, uti Secreteraren Ströms hus; så till Carlbergs Alléen i Professor Bergii malmgård, och vidare till Kungsholmen vid Garfvare-gatan. Omsider uppå Collegii sedermera gjorde underd. hemställande, blef ändteligen ett egit hus till Koppympnings-anstalten utsett och upplåtit på Ladugårdslandet, som af K. M:ts här intagne bref af d. 16 Apr. 1799 till Collegium Med., närmare kan inhämtas:

Gustaf Adolph &c. Uti underd. skr. af d. 8 sistledne Mart. hafven J under åberopande af Eder d. 12 näst föregående Febr. aflåtne underd. skr. angående Koppympnings-anstalten här i Staden, samt i anseende till angelägenheten af ett Koppympnings-hus, hvarest en oafbruten ympning alla årstider skulle kunna verkställas, då koppfarsot sig yppar, i underd. hemstält, om icke Oss i nåder skulle täckas tillåta, att en vid Grefvegatan, nära intill Ladugårdslands stora Bränneri belägen och dit hörande egendom, som hittils varit nyttjad till boställe för Bränneri-Inspectoren och Bokhållaren, må för dess till ändamålet tjenliga belägenhet, indelning och beqvämligheter, blifva upplåten, under Eder tillsyn och ansvar, till ett beständigt Koppympnings-hus. Och länder Eder härå i nåder till svar och efterrättelse, det Vi till befrämjande af en allmännare utöfning, af den angelägne Koppympningen, i nåder bifallit, det må ofvannämde egendom, med dertill lydande trägård, under Eder tillsyn och ansvar, till Koppympnings-hus upplåtas; dock bör den, samma egendom tillhörande, så kallade sjögården, jämte derå belägne uthus; såsom för Bränneriet oumbärlige, undantagas och afstängas från boningshuset, med dit hörande kryddtäppa; hvilken afplankning, Vår allmänna Spannemåls-Magazins-Di[ 178 ]rection äger att utstaka och verkställa låta; hvarom Vi nu äfven Directionen tillskrifve.” Och Vi befalle &c.

Uti Puncta till R. Ständer vid Riksdagen 1800, förmäles härom: ”Koppympnings-inrättningen i Stockh., nära på vägen att upphöra, i saknad af boningsrum, har K. M. kommit till hjelp och dertill gifvit ett tjenligt hus, med tillhörande trägård.”

Måtte i synnerhet den fattigare hopen, af de många barn som Koppfarsoten år 1800 hädanryckte, omsider öfvergifva fördomen och gagna en välgörande inrättning, som jämte allmänt bästa, påsyftar räddningen af så många oskyldige lif, hvilka årligen af blind kärlek, oförstånd och vanskötsel uppoffras!




  1. Baron Rehbinders matrikel 1781, 4:o, p. 281.
  2. Meddelt underrättelse af Assessor Odhelius.
  3. Dervid uppvacktade Prof. Schulzenheim, på hög befallning.
  4. Tal om dödligheten i Stockh. S. c. p. 27.
  5. Af dem njuter den ene i arfvode 50 R:dr och den andre 33 R:dr 16 sk. hela års utgiften skall stiga till 4 à 500 R:dr.
  6. Handl. i Kongl. Maj:ts Cantzlie.