[ 186 ]

Then Tridie Booken/ om Drick. Och om Drick i gemeen.

CAP. I.

Nogh om the ting förmält/ som kunna Hungren släckia
Hwad Torsten läskia kan/ wil man och här uptäckia:
  Then Maat wij taghom til/ han kan ey haa gått skick/
  Om man ey i wår Kropp förmänges wäl medh Dryck.
Wij kunnom drycken och ey mindre at umbära/
Til Kropsens uppehåld/ än Maaten wij förtära/
  Thet fasta wår Substans, som dageligh förgår
  Aff Maat; thet fuchtige/ aff Dryck tilsättning får.
Doch måst man först och främst/ bland dricker wäl at märkia
The kunna lijka ey/ oss läskia så och stärkia
  Thet tienar til wår Drick/ ey allahand wått/
  Ty lär nu här utaff/ hwad tigh kan göra gått/

Uthi then förste Boken bleff förhandlat om thet som then Subtileste deelen som Menniskian affgår/ restituerar och wederqweker; Hwilket mäst skeer igenom Lufften. I then andra/ är talt om the ting som then faste Substantien resarcieras medh/ nämligh åthskilligh slaghs Spijs: Resterar så nu at förmäla/ hwarigenom then fuchtighe Substantzen som alla Ögnebleek genom Swetthålen transpirerar/ blifwer tilsatt och uppehållen. Och skeer thet mästedeles igenom Drick.

Och oanseet at Dricken mäst för then orsak skul är aff nödhen/ så hafwer han doch sina andra nyttigheter; [ 187 ]nämligh först/ at then grofwe Spijsen ther bättre skal kunna tilsamman mängias/ och sedhan obehindrat genom the små Krösådrar til Leffren komma/ ther at i Blodh förwandlas. Sedan så är ock Dricken för then skull nödig/ i thet han förhindrar/ at then feetachtighe deelen uthi Födzlet icke uptänd blifwer eller i Galla förwänd: Och thet icke allenast genom sin fuchtigheet/ uthan och kylande krafft. Hwarföre är then drick fast behagligare/ then som kall är/ än then som är Warm eller Lium/ besynnerligh när Kroppen är någhot förhettat worden: Ty såsom then hettan som uthom ankommer förströyer stort then inwärtes suchtigheeten: Altså/ på thet at kraffterne ther igenom ey för myckit skulle blij förswagade/ hafwer Naturen inplantat Tårsten i Menniskian; hwilken är en appetit til thet som krafft hafwer at fuchta ey förminskat/ Kroppen uptänd och Kraffterne förswagade blifwa måtte.

Om Drickj i synnerheet/ och Först om Watn.
CAP. II.

I Förste werldzens tijdh/ tå monde watnet klara/
Hoos Folcket i gemeen/ then bästa driken wara:
  Gått Öll och Must/ man tå tå slätt intet wiste aff/
  Ey heller wiste man/ at Drufwan Wijnet gaff.
Thet och okunnigt war/ medh Watn och Hånningh siuda
En styrke Drick/ ther på man Gäster tord heembinda.
  Alleen thet Watnet som war sprutet uth reen Grund/
  Thet skattadz för en Drick/ som Folcket hölt fast sund.

[ 188 ]

Thet watnet plä man och för hälsosampt at gilla:
Som lätt är/ tunt och klaart/ som och ey lufftar illa/
  Ther hoos och hållet blir/ thet bäste öfwer alt/
  Som hastigt wärmes up/ thet snart och blifwer kalt.
Thet skillier myckit och uppå Naturens wägnar/
Thet smältes sompt aff Snöö/ aff Himmlen sompt nidh rägnar
  Sompt slutit står i Kärr/ sompt uti gyting Brun/
  Hwad ström och Springkäll geer/ thet bätte är ens mun.
Ty är tigh råden min/ tu Watnet gott mon wällia/
Om tu wil blifwa frij/ that som tin kropp kan qwällia/
  Aff watnet kommer thet; en eller annan Fisk/
  Befinnes wara meer/ än som then andra frisk.

Watnet är såsom en Materia eller Fundament til åtskillige slaghs dricker/ Wijn undantagandes: Ty rådher Hippoc. Lib. de aëre locis & aquis; At man skal grannelighen tagha wara på hwad slags watn som Inwånaren på then eller then orten bruka sin Spijs ock Drick medh at tilreedha. Förmälandes på sammar rum/ hwad för många Krankheter osundt watn i wår Kropp förorsaka kan/ och hwar wärkan åthskillige watn hafwa.

Watnet hafwer i förste werldzens tijdh/ icke allenast warit en dageligh Drick för oskälige Creatur/ uthan ock för Menniskior( för än som andra slags dricker upsundne blefwe: Och är ännu thet bruk i hitzige Länder/ såsom i Italien, Frankrijke och Hispanien, ther Qwinspärsoner mästedelens watn dricka: Thet ther ock mächta skönt finnes. Elliest hafwer thet och hoos the gambla Medicos warit i bruk at excibera kalt watn/ (doch i besynnerligh tijdh/ ock medh wist mått) åt them som i hitzige [ 189 ]låter låghe/ medh stoor nytta/ then olidelige heetan ther medh at utläskia. Och effter man gemeenligh pläghar någhra ancommoditeter ther berede widh finna/ hälst när thet icke är rått gått; så brwkas thet nu intet så offta/ uthan hoos them som ey rådh hafwa annat sigh at förskaffa. Och är rådelighit at man geer på watn et acht/ effter snart alt ther wij ätom och drickom/ mäst ther medh tilreedes/ och fåå så en bättre elelr slemmare art/ effter som Watnet är til.

Och är watnet åtskilligt utaff sitt ursprungh/ Platsens natur ther igenom thet löper/ och ther uthi thet förwares.

Utaff alleslaghs watn/ så kommer Källewatn närmast til the teknen som ofwan bemälte äre/ hälst thet som kommer uthur en strijd Källa/ som wetar sig hemoot Solennes upgång/ och hafwer diupa Ådrar/ medh stenig och sandigh grundh: Hwar aff hon om Sommaren gifwer kalt/ om Wintren warmare watn. Thet watn som aff Källor kommer/ ock hafwer någhon synnerligh smak medh sigh/ thet anwijsar thens Platzens art/ ther thet genomlöper/ nämligh at mineralier ther finnas/ ock i synnerheet thet som watnet mäst smakar aff/ thet ware sigh Alun/ Swafwel/ Vitriol/ etc. I Tydzland sampt andra Länder finnes åtskillige sådana slags watn/ them man kallar Surbrunn: Utaff hwilke watn mångha få sin Hälsa igen/ som genom andra medhel ey hafwa kunnat hulpne blifwa.

Brunn watn/ hälst thet som är i diupa Brunnar/ tijt Solennes Strålar ey så kunna komma och wärka/ [ 190 ]är gröffre och swårare/ hänger längre i Lijfwet/ förorsakar och förstoppelser.

Strööm-watn är sämre än som Källe watn/ icke allenast för Källors ochg Bäckers åtskilligheet/ aff hwilka Strömwatn församblas/ uthan thet får en fremmane art aff Jordebåtnen (hwilken sombligestäds är Gyttiugh/ sombligestands Måddigh ock Sandigh) ther thet lång wägh måste genom löpa; föruthan thet Slask och orenligheeter som Rägn och smält Snö/ i Åår och Bäcker medh sigh förer.

Stillstående eller Kärrwatn hålles för thet slemmeste; ty thet blifwer intet rördt och hafwer en Gyttiugh grund/ hwarföre är thet tiockt/ och om Sommaren lufftar illa/ får offta en Förgifftigh art/ at icke allenast thet som thet bruka til sin Spijs och Drick/ bekomma ther aff Miältans och Leffrens förstoppelser/ och hitzighe siukdomar; uthan ock the som thet när boo/ kunna ey wara friske/ för then illalufftande ånga som ther upstijgher och Lufften förgifftar then the indragha.

Snöö-watn ock thet som aff Ijs smält är/ skattas ock för osunt. Ty när watnet aff Kölden tilsamman fryser/ så blifwa the Subtile watnes deelar uthpressade hwarföre är thet meer grofft/ tiokt och rått/ hwarigenom thet Maghan/ Senorne ock andra kalal Lademoter ey liten skadha tilfogar. I Lappeland/ ther brwkas thet nogh mangel aff annat watn: Doch gifwa thet sigh ey myckit ther aff/ effter aff Barndomen ther medh wänte äre.

Rägn-watn/ hälst thet som om klara Sommaren faller; prijsas nogh för thes lätheet och tunnheet skul. Men effter som aff Jorden åtskillighe Dunster genom [ 191 ]Solennes hetta updragne blifwa/ hwilka seen revolveras til Rägn/ så är thet ey så klart/ hälst thet som aff Taken i Såår och andra Kärl hämptas/ eller genom bly Canaler löper/ och i särdeles Putter förwaras.

Til at förbättra watnet är upkokningen fast tienligh; hwilken icke allenast förtaar then rååheten the hafwer; uthan och kommer oreenligheten til at sättia sigh på Botnen: Hwilket och Hwitlök göra pläghar/ när man intet annat watn än Kalkwatn förhanden hafwer; när han i watnet lägges.

Om Ööl.
CAP. III

Wi som i kalla Land här norruth boo och byggia/
Aff watnet medh gott malt och humbla wetom bryggia
  Gott Ööl/ som är en drick för Torsten mächta godh/
  Som thess föruthan och kan stärckia Kropp och Modh.
Klaar watnet kan allen' ens bittra Trost uthsläckia/
Föruthan thet/ kan Ööl en til stoor kust upwäckia/
  At then ther aff får Rws/ wäl haar så mongen Mijn/
  Som then ther Magan sin haar ladat full medh Wijn.
Saft Wijnet pressas ey hoos oss thet wij förtära/
Mon Gudh doch rundeligh oss andra tingh beskära;
  Hwar aff man Dricker godh på mång sätt rättar an;
  Ther aff man Näringh haar och sigh wäl frögda kan.
Man här uthi wårt Land så klart och gott Ööl hitter/
At man ey skillna seer på thet och Mumman bitter:
  Förr Rostosk/ Lybeck/ Zerbst/ sitt Ööl oss sende hijt/
  Och giorde sigh ther aff en temligh stoor Profijt:

[ 192 ]

Men sedan wij then Konst så godh som the mond' finna
At bryggia; på sitt Ööl/ the stort ey här mon winna.
  Ty stööt o Swenske Mann the saker tu här haar/
  Så wäl som the; och lät Profijten blij här qwar.
Hwad angår Ööletz art; kan man ey wäl beskrijfwa/
Aff Watn och Maltz Natur/ thet mon åtskilligt blifwa:
  Doch är thet Öölet bäst/ som gwlbleckt är och klart/
  Wäl kokat/ laghom starckt/ ey färskt ey länge spart.

Watn är bär i Landet en drick meer för oskälighe Creatur/ än som för Menniskor. Och ther man thet offta dricker/ förkyler thet Magan/ förorsakar Förstoppelse/ etc. Hwilket til at förekomma; hafwa wåra Förfäder uptenckt maneer at upsiuda Watnet medh beqwemlighe saker til at thess Rååheet förtagha och skaffa thet een affäyande/ wärmande och genomträngiande Krafft/ hwilket aldratienligast skeer medh Malt och Humbla/ hwilken Coction eller Bragd man kallar Ööl.

Och är Öölet åtskilligt bådhe på Ingredientierner eller the tings som ther til komma/ såsom ock på Beredelsens wägna.

Ingredientiernes wägna; så födher thet Öölet meer/ som brygges aff Hwet- och Roghmalt; men om icke Humbla nogh ther til taghes/ så förorsaker thet snarligen Förstoppelser.

Aff Kornmalt thet som tilreedes/ hade wäl utaff sigh sielff icke så stoor upwärmande Krafft/ ther thet ey gemenligen brygdes starckare aff Humblan: Hwar igenom thet wäl får större Krafft til at öpna/ men mindre til at födha. Och såsom ther ligger stoor macht uppå/ ehuru Maltet tilreedt blifwer/ at Öölet ther aff blifwer bleekare [ 193 ]eller brwkare/ starckare eller swagare: Så är thet ock ny mindre til achtandes/ ehuru Humblan är fatt/ ty på somblige Orter finnes han aff fast lättare art/ än som annorstädes.

Watnes art hänger thet ock myckit/ somblige städes fins besynnerligh slags Watn/ at ther man än så gott Malt och Humbla hade/ och på ett sätt medh Bryggningen procederade, och man ey aff thet slags Watnet hade/ kan man så gott Ööl ey bekomma.

The som Humla ey hafwa/ pläga i then stadhen tagha Malört/ (hwilken wij här mångestädes til Öfwerflödh hafwom) och om thet Öölet ey gifwer så stoort Rws/ som Humble-Ööl; skattas thet doch så sundt. Och kunde man här i Landet/ som Humblan är fast dyyr/ många Penningar spara/ ther man lät then Sedhen tiltagha/ at man för Humlba/ Malört substituerade.

Bereedelsens wägna skillier ock Öölet myckit/ icke allenast att sielfwe Bryggningen/ uthan ock huru man Maltet tilreeder: Hwilket hoos oss på åtskilligt sätt tilgår. Doch i gemeen så stöpes thet först och mältas/ at Kraffterne bättre uthlockas kunna. Sedan torckas thet til at borttagha then öfwerflödighe Fuchtigheten/ och at thet thess bättre sundermalas kan. Omsijder läckes thet och siudes/ förmenges sedan medh Humbledagen och kokas så tilsamman. Ytterst lägger man Jäst ther uthi. Hwar igenom then tiåcka Dräggen och annan Oreenligheet sigh nidh til Bottnen sätter/ hwilken Oreenligheet/ Steenen och andra Kranckheter förorsaka plägar. Hwarföre är färskt Ööl ey gott at dricka för them som ther utaff pläga qwäljas. [ 194 ]

Om Wijn.
CAP. IV.

Uhr Drufwan man en safft uthtwingar och ythkryster/
Som mångens mun fast meer än andra dricker lyfter;
  Then safft som Drufwan geer then plä wij kalla Wijn/
  Thet Kroppen stärckia kan/ och meer är Medicin,
Än thet ens bittra Torst förtagher och uthsläcker.
Thet mång Affecter och uthi ens Hugh upwäcker.
  Om tu wil ansee rätt/ ehwad then ädle Safft/
  Hoos mång åtskilleligh beteer sin Macht och Krafft;
Så gör at Gäsgter tin tilfyllest ther aff tagha;
Så låta the wäl see/ hwad the i Sinnet dragha.
  O Wijn/ o söte Must/ tu gör en blödigh Mann/
  At han frijmodeligh sitt Taal uthföra kan.
En trögan aff Förstånd/ esprit så mon tu gifwa/
En gör ock at en snäll helt obeqwem mon blifwa.
  Then ena genom tigh aff Glädie lustigh blijr/
  Then andra finner meer aff trätor sitt plaisijr.
Tu gör at mången högh sitt Reputas förgäter;
Och at en lågh och arm sigh öfwer all förmäter.
  Manhafftigh mong aff tigh som Fåret meenlös går:
  Kleenmodigh hwem som är/ aff tigh Couragie får;
At han ey är förskräckt at fächta slås och kijfwa.
I Älskogh mon tu ock ett sälsamt speel at drijfwa/
  Tu gör at en ther til heel obeqwemer är;
  Tu gör ock at en ann är drucken alt förkär.
Then ene skämtsamt är/ aff lust och glädhie siunger/
Then andre sörgse bijr/ förtreetligh och så tunger/
  At han i mijner sijn ey olijk är ett Swijn;
  Affecter slijke meer man seer aff myckit Wijn.

[ 195 ]

Doch the som Wijnets art förfara rättligh wilja/
The skola gott från ondt på thetta sättet skillja:
  The qualiteter fäm/ gott Wijn thet hafwa bör;
  Godh Consistentz, rök/ smak samt ålder och Colör.
Ther hoos så är ock gott man märcker och besinner/
Hwad Complexion och Art en hoos sigh sielff befinner:
  Then ena bringer Wijn i Kranckheet/ qwal och pijn;
  En ann thet wara kan een krafftigh Medicin.

Wijn är en Safft/ uhr Wijndrufwan prässad/ och genom tilbörligh fermentation clarificerad blifwin. Och oansedt/ åtskillige meningar falla ther om/ hwilken thet maneret skulle hafwa först upfunnit: Så hafwom wij doch efterrättelse aff then H. Skrifft/ huru Noach effter Syndefloden hafwer Wijnqwistar planterat, och hafwer sunnerlighit sätt upfunnit them til at sköta och rychta; hwarföre han ock en Wijngårdzman kallat warder.

Thenna ny uthprässade Safften/ är Maghan förswår/ gifwer myckit wädher aff sigh och andra orenligheter/ hwarföre är thet nödigt at han fermenteras och görst/ hwarigenom thesse orenligheter honom affgå och affsöndras/ at han sedhan blifwer en liufligh och beqwemligh drick/ Menniskiones Lekamen til at nära och stärkia. Then Safften som nyprässad är/ och ännu sina orenligheter ey afflagt hafwer/ blifwer Must kallat/ hwilken är en drick som meer liufligh än hälsoam är: Ty han pläghar offta myckit ondt åstad komma.

Och är all slaghs Wijn aff alla skattat för at wara hitzigt; men om thet ther hoos skal hafwa en fuchtande eller tårkande krafft/ komma the icke öfwerens om. Doch [ 196 ]tyckies the hafwa bättre skääl som säya/ at Wijnet tillijka medh sin upwärmande Krafft/ torckar ock så ther hoos. Hwarföre seer man ock/ hoos the gambla hafwer warit i brwk/ at the dricka Wijnet medh Watn/ at Kroppen och Blodhet aff Wijnet ey skulle förhettat och förtårckat blifwer: Såsom i Frankrijket ock andra hitzige Länder ännu brukligit är. För then skull prässa the ock i Italien Wijnet medh Watn/ then förtorkande krafften ther medh at förtagha/ och itt sådant förmängt Wijn/ må wäl kallas warmt och fuchgigt til qualiteter. Och jw meera Watn som ett Wijn fördragha kan/ för än thet sigh ther aff förandrar/ jw större upwärmande och förtorkande Krafft hafwer thet.

Wijnet är til krafften åtskilligt/ 1. på Landskapens wägna ther uthi Drufwan wäxer: Sompt är Grækiskt/ Ungerskt/ Spanst/ Renst/ etc. 2. utaff Consistentzen, sompt är tiockt/ sompt tunt 3. aff Färghan/ sompt är Rödt/ sompt Hwitt/ etc. 4. aff Röken/ sompt hafwer en liuffligh Rök/ sompt ingen. 5. aff Smaken/ sompt är Sött/ sompt Swrt. 6. aff Åldren/ sompt är friskt/ som är gammalt.

1. Uppå Landzens artz wägna/ finner man stoor åtskillna på Win. Thet som wäxer i Grækland uppå then Öön Candia ock blifwer kallat Malvesir/ är mächta tienligt til at stärkia Maghan/ Hiertat och Kraffterne. Brukas thet för then skull för them som aff wanmächtighett kalla i beswimelser/ hälst i kalla och långwarige Krankheter. För samma orsaks skull pläghar man och antidoter ther medh tilreedha. Och är tiil achtandes/ at Malvesir är tweggehanda; ett sött/ hwilket på [ 197 ]förbenemde ort sudhit blifwer/ Och ett annat som intet sudit blijr/ och är någhot skarpare. På samma Öö såsom och andra orter/ wäxer Muskattelle Wijn. Hwilket är then liuffligste Drick man sigh önska kan. Ungerskt Wijn/ är mächa starkt och sträfft/ heetar och förtårckar mächta/ söker Hufwudet/ etc.

Alicant eller Wijn tint/ kommer ifrån Hispanien: Thet wäxer mäst i Catalonien och widh Alicanten (hwar aff thet ock sitt namnp hafwer) och blifwer ther ifrån på åtskillighe Orter omfördt. Thet är fast renligare til at brukas til Medicin, förnämligen/ at stopp Bukflusser/ än som til at dricka Rws utaff: thet pläghar hoos många mäckta beswära Hufwudet och Maghan.

Wijn Säck/ Petter Semens och andra Spanske Wijn/ äre och aff the hitzigste Wijn/ synnerligen Wijn Säck/ hwilket för sin stoora upwärmande och torkande krafft aff Spanierne kallas Vino secco eller på Latin Vinum siccum; och brwkas thet myckit til att stärkia blödige Maghar medh/ och then öfwerflödige fuchtigheten ther uthi uthtårka. Och ther thet så wäl som the andra myckit hitzige/ aff hitzige Conplxioner myckit tiltaghes: upwäckias hitzige Febres, Leffren och andra Ledamoter inflammationer, &c.

Reenst Wijn hafwer ock en synnrrligh Krafft til styrckia Hiertat/ drifwa Urin och Swetten/ etc. När thet måttetigen tiltaghes: Doch när thet offta och öfwerflödeligen intaghes; förorsakas thet gemeenligen Gicht/ Podagel/ Steen och andra Krankheter/ aff then öfwerflödige tartaro som thet medh sigh hafwer/ hwilket wäl är til at [ 198 ]see aff them som när Reenströmen boo/ at the gemenligh meer aff förbenämde plåghor qwällias än som andra.

Franskt Wijn/ är ock åtskilligt/ effter the åtskillige Orters Natur/ ther thet i Frankrijket wäxer. Doch i gemeen/ är Franskt Wijn intet så starckt som the förbenämde/ disponerar een ey heller til sådanna Krankheeter så lätt. Hwarföre är thet under/ at man här i Landet Franskt Wijn så förachtar/ til at Trachtera sina Gäster medh/ at thet skall hållas för en Skam at Franskt Wijn frambära. Hwilket brwk aff en fåfäng inbildningh kommer är: thet kostar wäl dubbelt meer thet andra (hwar effter wij mäst see) men thet hafwer ey dubbelt större kraffter: Ther inbildningen ey wore och brwket så stort inkommit/ så kan skee/ mången skulle finna sigh bättre/ så wäl til sin Pungh som Lekamen. Thet finnes wäl andre Nationer som så store medhel hafwa til at lefwa på som wij/ men the låta nöya sigh medh Franskt Wijn och befinna sigh wäl ther aff.

2. Aff Consistentzen är sompt wijn tiockt/ thet som mindre spritter när thet inskänes och ey wäl genom lyser: Sompt tunt/ thet som helt klart är/ och när man skänker thet/ så löpa små Grann upföre. Thetta drifwer Urin och Swetten mer/ förtaar förstoppelsser. Thet tiocka förorsakar them/ hänger längre i Lijfwet/ doch födher thetta meera än thet tunna.

3. Thet Wijnet som hafwer en liufligh Rök/ thet är beqämligast at styrkia kraffterne/ thet som ingen Rök hafwer är sämre och gifwer ey så gått födzel.

4. 'Smaken anbelangande/ så behagar wäl thet söte Wijnet Munnen wäl/ föhder och tämligh: Men [ 199 ]effter at that gemeenligh är någhot tiockachgigt/ så äro thet intet gått/ för them som hafwa en förstoppad och förhettat Lefwer. Wrångt eller Swrt Wijn/ hafwer under alla slags Wijn then minste Wärman/ skiuter sigh ey lätligh genm Ådrerne och skadar Bröstet: Thet bäste är thet/ som ey försött eller förswrt är.

5. Aff Färghan kan man om Wijnes art ey så stort döma/ som aff Smaken och Röken; Hwitt Wijn gifwer mindre Födzel och heeta aff sigh än thet som gwlachtigt är/ stärcker för then skulle thetta hraffterne meer.

Rött Wijn är gemenligh ey så hitzigt/ hälst thet bleekrödha; söker ey så myckit Hufwudet/ gifwer gott Blodh; och genom sin sammandragande krafft/ stärker Maghan och ståppar Bwkflusser. Men thet Brunröda eller Swartachtigare/ är tiockare aff Consistentzen, beswärar meer Hufwudet/ blifwer längre i Maghan/ gifwer gröffre Födzel/ förstoppar Miältan och Leffren/ och är bland the osundaste Wijnen/ hälst när thet blifwer gammalt.

6. På Åldrens wäghna skillier och Wijnet myckit åt. Nytt Wijn thet som ey wäl sigh satt hafwer/ blir i Lijfwet ey så snart fördeelat; förorsakar wäder/ förstoppelse och annat ondt. Gammalt Wijn/ som utaff åldren är starkare blifwet och icke försurnat/ thet stijgher meer i Hufwudet/ förheetar Blodhet/ och skadhar Senorne.

Aff alt thetta är wälk til döma/ hwilket Wijn aldrasundast är/ nemligen/ thet som intet är förtiåcke eller tunt/ ryker wäl/ hafwer een liufligh Smak och skön Färga. När sådant Wijn blifwer måtteligen drucket/ så [ 200 ]hafwer thesse Kraffter medh sigh: Thet stärcker then naturlige Wärman och Kraffterne/ frögdar ens Hierta/ fördrijfwes Ångest/ fördrar appetiten och hielper at Spijsen bättre försmältes/ gifwer gott och nogh Födzel/ drijfwer Urin, Wädher och Swetten/ etc. Twärt emot/ när thet til Öfwerflödh drickes/ förswagar thet ens Förstånd och alla Sinnen/ skadher Hiärnan och nervis eller the små hwijta Ådrarne och Senorne: Hwaraff orsakas Flusser/ Slagh/ Gicht eller torr Wärck i Lederne/ skälfwande Händer/ etc. Then naturlighe Wärman blifwer ther aff underkufwat/ lijka som man seer Flamman uthi Lampan/ när ther myckin Olia på gutin warder/ och blifwer så ther aff i sine Wärck förhindrat/ ja omsijder heel uthsläckt.

Oanseedt at Wijnet aff sigh sielfft hafwer så större Dygder/ som förr bemält war; så pläger man doch lijkwäl thess stärckande Krafft föröka/ genom särdeles Örter och Krydder: Såsom medh Rorismarin, Salvia, Melissa/ Malört/ Carduobenedicto, Krwsemynta/ Smultron/ Kissbärr/ aff hwilke/ somblige styrckia meer Hufwudet/ som rorismarin och Salviæ-wijn; somblige Hiertat/ som Melissæ Caduibenedict-wijn/ somblige Magan/ som Malört och Mynt-wijn/ etc.

Ett mächta skönt slags Wijn eller Watn bereedes på thetta sätt; Man tagher aff the swarta Kirssebäären stöter them sunder medh Steenarne/ och lägger ther til Ringeblom Blomster och Lilij Convallij någhot uptorkade. Item/ Hwijt Senap/ at aff thesse tree Saker tillijka blifwer dubbelt så myckit som Kirssebären/ giwtes så gott Wijn (Malvasier wore bäst) ther på/ så at thet står fyra eller fem Finger öfwer Krydderne/ sätter thet sedhan uthi [ 201 ]ett stoort Glaas wäl förtäckt/ tree weckor i Solen distilleras; ther sådan Wäderleek icke är/ kan man/ sedan thet uthi i otta Daghar hafwer stått i digestion.) distillera thet på behörligit sätt/ wil man hafwa thetta krafftigare/ så kan man sedan thet distillerat är/ läggia 2. eller 3. Lodh långh Peppar heel ther uthi. Thet är ett aff the krafftigste Medlen/ som tiena i Slagh/ fallande Soott och andra fahrlige Hudwudsiukor. Ther aff taghes en Skeedh för Mänens Omskifftelser sigh at förwara.

När Wijnet ock uthan någhon tilsätningh distillerat blifwer/ så gifwer thet en subtil och fast hitzigh Spiritum, then wij kalla Brenne Wijn; Hwilket fast tienligt är för them som boo i kalla Landzorter och offta medh kalal och fuchtighe siukdomar qwälias. Thet förmeerar then Naturlige Wärman stärker Lekamens Kraffter/ hielper til at försmälta then grofwa Spijsen som the ther genmenligen brwka: Men the som hitzige äre aff Narren och medh myckin Galla beladde/ the göra sin Hälsa stort til korta medh: The uptänder Leffren ock Blodhet/ kan offta förorsaka en Febrem Hecticam eller Swinsoot/ sampt andra Ledemoters inflammationer. thet som hoos oss/ hälst i Norrebotnen ock andra kalla orter aff åtskillit slags Malt eller Drank bränt warder/ hafwer nästan samma kraffter/ kan fulle wäl bekomma them som ther Norut boo/ om the wiste tagha lizet mindre ther aff/ men thet kommer mången annan ifrån sitt förnufft och skääl/ hälsa och sundheet/ så ock all wälfärd. När man tagher Sex Lodh Sucker watn/ hwilket beredes aff sönderstött Sucker och giuter så myckit watn ther på at thet smältas kan/ när man thet stadigt omrörer/ och [ 202 ]Tree Lodh aqvæ vitæ eller starkt gott Brennewijn/ och rör thet tilsamman medh litet Rosenwatn/ så gifwer thet en mächta härligh quintam eszentiam som brwkandes är i alla kalla Swagheter: Thes Kraffter är intet til uthsäya;

Utaff swrt Wijn blifwer Ättikia giordt/ hwilken Galenus sägher wara kylande och torkande/ eller som han annorstädz sägher neutral: Hwilken brwkas så wäl i Köket til at bereeda och insylta åtskillig slags Spijs medh/ som i Apoteket at corrigera och beredha mångha slags Medicamenter medh. Hon bekommer the hitzige ock Choleriske wäl/ dämper Gallan/ gifwer luft til Maat; men för the Melancholiske är hon ey så godh: Hon skadhar Lungerne/ Lijffmodren och Senorne/ är therföre icke godh för them som qwällias aff Gicht; hon blifwer och tilreedh medh åtskillige Krydder/ såsom Rooser/ Ringelblom/ Lilio convallio, Hylle Blomster/ etc. Och brwkas så bättre i hitzighe Swagheeter/ än närthe äre medh Wijn beredde. En skön läskiande Syrup, beredes här aff således. Tagh sudit Brunnwatn; Tree Pund/ skarp Wijn Ättikia och hwitt Sucker ána sex Lodh/ Caneel halfft Qwintin/ koka thet tilsammans/ så blifwer ther aff en liuffligh läske drick i hitzige Krankheeter.

Om Tabak.
CAP. V.

Så fins en fremmand ting som man Tabak plä kalla/
Thet som nw är bekandt fast öfwer Länder alla.

[ 203 ]

  Ther medh som mången man meer söker tijdhfördrijff/
  Än som han achtar på hwad kan sitt Lijff.
Hwem fuchtigh är til Kropps/ thet bättre kan fördragha/
När som thet skeer medh mått/ och på een nychter Maga.
  Hwem torr och hitzig är/ och aff Naturen swagh/
  Han medh thet Rökiewärck skal hafwa meer fördragh.
En Båtzman som alltijdh i fuchtigh Lufft most wara/
Ther aff fast större lust och nytta mon förfara;
  Hans Näsa skorsten är/ han Pijpan haar för köök/
  Ett bladh ther är hans steek/ och dricken damb och röök.
Hwar medh han hungren sin och torsten mon försachta
Ey Spijs medh kostligh Sous, och Wijn stort efftertrachta:
  Hans Doos är skafferij: ther medh han är förnögd/
  OM hann ey anant haar: och gör lijkwäl sigh frögd.
Säll är then som kan så i nödfall sigh at twinga/
At han sin appetit kan stilla medh så ringa.
  Ett ringa ting rätt brwkt/ kan skaffa meera gott
  Än then som kräsligt är och taghes öfwer mått.

Efter som man i thenne tridie Boken hafwer förmält om åtskillige Drickers Krafft/ tyckes thet icke heller illa tiena/ at man ock under thenne Titelen någhot talar om Tabak: Effter thet nw hoos mångom så gemeent är wordet; och man thess brwk på wåre Språk kallar drick/ oanseedt man ther uthur ingen Fuchtigheet/ uthan sielfwe Röken hafwer til at swgha.

Thetta Gräset som Tabak bereedes aff/ blifwer lijka som många andra Grääs/ kallat effter then som thet först upfunnit många andra Grääs/ kallat effter then som thet först upfunnit och thess Dygder bäst remarquerat hafwer. Och heter thet Nicotinia, effter Herren Johan Nicot, hwilken war ifrån Franckrijke Legations-wijs skickat til Portugall; hwar han ock then Tijdhen han ther [ 204 ]fördrögde/ hafwer thet planterat/ och sedan til Franckrijket åth sijn Drottningh (hwar aff thet ther ock kallas Herbe de la Royne mere) samt andra högha Herrar/ för en stoor præsent öfwerskickat: hwilket är skeedt widh then tijdhen man skreff 1559.60.61. Aldraförst är thet wäl kommit ifrån Indien och then Öön Florida. Doch sedan genom Seglation, är thet i många Konungerijken kringfört. The Hispanier kalla thet Tobaco; somblige petum mas, hwilket säyes wara thet rätta Nampnet/ som thet hafwer på then Orten thet först är funnit.

Hwad thess art och temperament angår; så gifwer wäl then bijtande skarpheet medh/ at thet är hitzigt/ doch meer när thet är tiilreedt än som rååt/ thess föruthan så hafwer thet ock een förtorckande Krafft/ hwarigenom thet een sådan Slemmigheet uhr Hufwudet och Magan uthdragher. Och them som ther medh owaane äre/ kommer thet offta i Wanmächtigheet/ perturberar Kroppen och hälst Magan/ hwar utaff han moste gifwa ifrån sigh alt hwad han innanhols hafwer. Ther utaff hafwa ock somblige taghit Orsak/ at insundera Tabak uthi Wijn/ och dricka thet i åtskillige Febrib. at fordra Upkastningen ther medh. Men thet wil hafwa een starck Natur/ som thet skal kunna uthstå/ och är än tå intet uthan stoor Fahra til brwkandes. En part the tugga och thet/ i Podagel och annan torr Wärck/ ther medh at divertera then materien som til Lederne wil flyta: Hwilket wäl kan hafwa sijn Skääl/ om icke Magan ther igenom förmyckit Olempas.

Thet hafwer icke allenast Krafft til at fördeela och uthrensa sådana Oreenligheter/ uthan ock ther någhot Förgifft antingen pestilentialiskt eller anant i Lijfwet [ 205 ]kommit är. Thet hafwer een synnerligh Krafft at stå emot Förgifft; hwarföre göra thet rätt som uthi Pestijdher thet offta brwka. Man hafwer wäl Exempel ther om/ at thet myckit hafwer giort til Saken.

Safften uthur the gröna Bladhen pressad/ och på Carbunkel eller een Frissma lagd/ helar then snart. Ty pläga the Indianer och brwka then samma uthi the Såår/ som aff förgifftade Pijlar eller förgifftige Diur komne äre. I andra friske såsom och gamble/ och om sigh frätande Skadar/ är han ett synnerlight Experiment.

Och effter som man friske Blaan ey alltijdh hafwa kan/ ey heller kan Safften länge för sigh sielff förwaras/ är bäst at man gör ther aff en tienligh Salfwa; Hwilket skeer på thetta sätt: Tagh the störste och friskeste Nicotian-bladhen 2. Pund/ stryk them wäl reena/ stööt them uthi en Trää- eller Marmorsteen Mortil medh en trä stötil/ twinga Safften wäl ther uth/ smält sedan gott Maysmör så myckit som behoff görs/ uthi een Kopparpanna/ och giwt then uthpressade Safften ther til/ koka ther sedan på en liten Eeld alltijdh omrörandes/ til thess som Safftsens fuchtigheet mäst är insudin. Thenna Salfwa är icke allenast godh för ofwanbemälte Kranckheter/ uthan ock för Ögnesiukdomar. Genom thenne Salfwa är een Pijgha curerad, som war heel blind/ hennes Ögnesteenar wore medh Hinna så betäckte/ at ingen trodde hon meera skulle så sin Syyn igen. Man lägger Patienten uthi ett mörckt rum/ och smörjer honom uthan på Ögnelåcken/ och när han lyffter them up/ begynner thet at bijta och sin Wärckan fortsättia.

På effterföljande sätt bereedes een Salfwa til Såår tienligare. Tagh Kåda/ nytt Wacht och terpentin, ana [ 206 ]6. Lodh/ sätt them i en Kopparpanna på Glöden/ til thess the äre tilsamman smälte/ så giwt ther til ett halfft Pund Nicotian-safft/ och lät thet några stunder sachta kokas tilsamman/ til thess Safftsens fuchtigheet är bortflugen.

Och hafwer thenna Örten ey allenast så åtskillighe Nyttigheter uthi medicin; uthan hon kan ock nära Kroppen någhot. Man läser/ at the Inwånare på then Öön Florida, kunna aff thenne Röök ellena til een tijdh sigh uppehålla. Thet witna ock the Skipsfolck/ som ifrån Indien komma/ huru the sielfwe ock genom thenne Röken som utaff the ihoopa waklade Bladhen kommer/ icke allenast sin Hunger stilla/ uthan ock Torsten läskia. Monardes, han säger/ at the Indianer ock på thetta sätt sin Hunger och Torst boota. The bränna Musselskaal och stöte them grant som Miöl/ sedan tagha the lijka portion aff Tobak/ knåda thet tilsamman som en Deegh/ och göra små Piller ther utaff som Ärter/ them the sedan uptorcka. När the tå skola reesa genom någhon Skogh eller ander Ort/ ther hwarken är til bijta eller supa; så hålla the een i sänder aff the Piller uthi Munnen/ och swälga så nidher then Wätskan som ther aff kommer: Genom hwilket Medel/ the uthan någhon Mattigheet i några Daghar kunna sin Hunger och Torst stilla.

Thenna Örten blifwer uthi Indien sått och planterat/ såsom Kålen hoos oss/ och förr än som Blomstren komma uth/ skåras the små Bladhen och Knåpparna aff/ läggias i Malvasier och Spansktwijn/ medh litet Anijs och Ingefär. I thenne uthpressade Safften/ låta the stå the störste Bladhen/ til thess the blifwa gwlachtighe/ så hängias the på ett starckt Snöre i Solen at torckas/ och [ 207 ]när the tilfyllest torckade är/ rwlla the them tilsamman på thet sätt som the hijt ock annorstädes förde warda.

Ock skola the märkia/ som Tabak ofta brwka/ hwad the sielfwe hafwa för en Complexion. En tårr/ hitzigh ock magher/ som förr och hafwer en swagh ock uthtorkat Hierna/ kan thet uthan sin skadha ey bruka. Men then som hafwer en tiok/ stark och wäskfull Kropp/ kall och fucht-Hierna/ hwarigenom Sinnens operatione stort förhindras/ the finna sigh ther aff wäl. Jagh weet beskedh om them som intet hafwe hördt/ ock ther igenom äre tik rätte komne. För them som fluscachtige äre/ är thet ock gått/ när thet brwkas medh mått och i rättan tijdh/ nämlighen på fastande Magha. Elliest förhundrat thet Concoction, dragher Dunsterne up til Hufwudet/ ock så Flusserne fast meera ökar än minskar.