←  Parodi
Samlade Sånger och Visor, Gammalt och Nytt. del 1
av Elias Sehlstedt

Visa
Fiskmåsarnas afsked  →


[ 22 ]

Visa.


 Har du glömt mig redan,
Har du löftet glömt?
Kan väl någon annan
Älska dig så ömt? —

 Öfver jorden glödde
Vårens himmel klar:
Vårens första blomma
Nannas kärlek var.

 Kär som våren skänkte
Jorden blommorne,
Gaf hon mig sitt hjerta —
Kan man mera ge?

[ 23 ]

 
 Men när våren hade
Knappast blommat ut,
Gaf hon åt en annan
Hvad hon gett förut.

 Svekets törne grodde
Under kindens ros;
Trohet är en fjäril,
Rymmer snart sin kos!