50 småhistorier/Den nattgamle tomten

←  Förord

50 småhistorier av Anna Holge Den nattgamle tomten

Tomten, som blev grann  →

Efter Leonhard Fredrik Rääf

1. Den nattgamle tomten.

Det hände en bonde, att han aldrig hann sluta sitt tröske förrän långt fram på våren, fastän han inte kunde märka, att han bärgade in mera säd än många bland grannarna.

Den nattgamle tomten, en liten tomte släpar på ett stort rågstrå

Därför lade han sig en dag uppe på logskullen för att spana ut var all denna ymnigheten kom ifrån. Han fick då se huru många tomtar komma bärande var sin lilla rågnek, dem de alla förde in i hans lada. Bland dessa arbetare var en ganska liten, som icke hade mer än ett enda strå på axeln och pustade mycket tungt, när han lade det ifrån sig. Då sade bonden, där han låg och såg på detta:

»Inte är det värt, att du pustar så mycket: din börda var inte stor.»

Härpå svarade en av de andra:

»Hans börda är efter hans krafter, ty bara nattgammal är han; men du skall hädanefter få mindre.»

Efter den dagen försvann all välsignelse från bonden, som till slut blev ganska fattig och usel.