←  §74. Hvarf, som genom Syndafloden och particuliere orsaker tilkommit.
Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
av Johan Browallius

§75. Historien om Petreficatis.
§76. Ransakning och utslag emellan Syndafloden och Vattuminskningen, hvilkendera äger mera del i testaceorum pelagicorum petrefactis.  →


[ 172 ]

§. 75. Historien om Petreficatis.

För denna gången måste jag stanna vid en enda omständighet, som angår de så kallade Petrefacta eller örters och Djurs stenhärdade quarlefvor och märken. Ehuru mycket derom kunde vara at säga, skal jag dock söka på det nogaste inskränka mig innom min egenteliga afsigt, som är, at pröfva huruvida de kunna tjena til bevis af Vattuminsknings satsen.

Desse figurata synas redan hos de gamla varit antagne för bevis af en Vattu- eller Hafsflyttning. Månge af dem hafva med hvarjehanda fabler blifvit efter handen förknippade. Men uti nästförflutne Seculo i synnerhet, be[ 173 ]gynte man med all flit söka efter dem, och det med stor framgång. Mästedelen curiosi lade sig vinn derom: oändeligen månge böcker blefvo innom et Seculum derom skrefne: i Land-beskrifningarne gjorde petrefacta det mästa och förnämsta: Cabinetter samlades deraf i alla landsorter öfver hela Europa; och kan jag väl säga, at denne delen af Lithologien bragtes uppå en kårt tid til synnerlig fullkomlighet framför de andra. Det blef då en, om icke allmän, dock rådande mening, at petrefacta vore quarlefvor efter syndafloden; och mästedelen, som yrkade detta stadium, hade samma Christeliga upsåt med den outtrötteliga Doctor Scheuchzer, at derigenom illustrera och befästa Bibliska Historiens sanning uti den delen. Någre få åter, som icke kunde finna sig dervid, at synda-floden förmått så mycket dervid, at synda-floden förmått så mycket rubba och ändra jord-skorpan, samt bädda döda djurs kroppar så djupt neder i bärgen, hafva fallit på den tankan, at derivera dem alla, eller åtminstone en stor del deraf, ifrån sjelfva skapelsen; dock så, at den ene håller dem för lusus naturæ, den andre tror dem af sina frön vara tilkomne på de ställen der de nu finnas, o. s. v. I detta Seculo har Herr Maillet tagit, som jag ej annat kan finna, af dessa figuratis förnämsta anledningen til sit Vattenminsknings Systeme: och hafva jämväl mäst alle andre, som antagit Vattminsknings satsen, beropat sig på dem, och en del likasom Herr Buffon, stält dem främst i spet[ 174 ]sen. Jag har icke eller något betänkande at tilstå, det en stor del af Phænomenis, vid desse så kallade figtiratis skulle genom Vattuminskningen bequämligen kunna förklaras, så framt den saken vore förut bevist och riktig befunnen. Men, när så mycket annat talar emot Vattuminskningen, så lära ock deras vitnesbörder blifva tvetydige.