Fru Lise berättade en dag
(Svår är den konsten att berätta),
Fru Lise förtäljde, säger jag,
Ett äfventyr i prose, som jag i rim vill sätta,
Nog lärorikt uti sitt slag
För vissa fruar, som berätta.
»Det var», så sade hon, »en ung och vacker fru
För några år tillbaka,
Som gaf sin älskare en qväll ett rendez-vous.
All anstalt fogad var. Dess fromma äkta maka,
Som drömde ej om sådant spratt,
Var för den afton sysselsatt
Och kammarpigan köpt att väl sin post bevaka.
Frun redan i sin negligé,
Upplåtit för den älskande,
Som nu blef hjertligt karesserad.
Men hvad den stackars frun blef fasligt altererad
Mitt herrskap väl begripa kan,
Ty medan de som bäst omfamnade hvarann —
Så kom min man!»
