Jag hör till himlens fria barn
| ← Ej silver, ej guld har förvärvat min frälsning |
|
Jag är främling, jag är en pilgrim → |
| Femte upplagan |
207
Jag hör till himlens fria barn, ty Jesus gjort mig fri
Från satans band och lagens dom och syndens slaveri;
Och se’n Han så av idel nåd har löst min arma själ,
Jag vara vill en ”Herrens fri” och ingen mänskoträl.
2 Vad under, om min längtan nu allt mera sträcker sig,
Min Herre och min Frälsare, dit upp, dit upp till Dig!
Min härkomst är, o Gud, af Dig, och jag är främling här,
I himlen är mitt borgerskap, och där jag hemma är.
3 Nu får jag stå i samma nåd, som sökt och funnit mig,
Och lita på hans trofasthet, som låtit offra sig.
I Honom är jag vit och ren, rättfärdig, helig, täck,
Så visst som Fadren icke ser på Sonen minsta fläck.