Rester av
primitiv religion
bland Värmlands finnbefolkning

JÄMFÖRDA
MED MOTSVARANDE FÖRETEELSER PÅ SVENSKT OMRÅDE

av

J. V. Palmqvist

karlstad
nya wermlands-tidningens a.-b.
1924

Förord

[ I ]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning				sidd.	11—	20
Kap. I—III: Den opersonliga makten eller mana.
I.	Den primitiva uppfattningen om människan.
	A.	»Makten» hos människan		sidd.	21—	35
		1.	Hos vissa kategorier	»	21—	25
			a) Familjen och de främmande	sid.		21
			b) De olika könen	»		23
			c) Moraliska kvalifikationer	»		23
			d) Särskilt maktutrustade personer	»		24
			e) Betydelsefulla stadier och belägenheter	»		24
		2.	Hos den enskilda individen	sidd.	25—	35
			a) Den nakna kroppen	sid.		25
			b) Ögonen	»		26
			c) Blodet	»		27
			d) Spotten	»		28
			e) Andra avsöndringar	»		28
			f) Kläderna	»		29
			g) Håret	»		30
			h) Rösten	»		30
			i) Andedräkten	»		31
			j) Den döda kroppen	sidd.	31—	35
	B.	Övergången till animismen		»	35—	40
		1.	Hamnen	»	36—	37
		2.	Dödingen	»	38—	39
	C.	Animistisk betraktelse av människan		»	40—	42
		1.	Själens skiljbarhet från den levande kroppen	sid.		40
		2.	De dödas själar	sidd.	40—	42
			a) Sambandet med kroppens kvarlevor såsom substrat	»	40—	41
			b) Gastar, dagståndare, spöken och »skrömt»	»	41—	42 [ II ]
II.	Djur, växter, ämnen och särskilda föremål.
	A.	Djuren		sidd.	43—	63
		1.	Boskapen	»	43—	52
			a) Samhörigheten med ägaren och gården	»	43—	44
			b) Åtgärder till skydd mot »skämning» och förgärning	»	44—	46
			c) Skällan såsom hjordens skyddande talisman	»	46—	48
			d) Maktens eller »nyttans» ömtålighet i vissa stadier	»	49—	50
			e) Särskilda verkningar av husdjurens makt	sid.		51
			f) Bruk, som antyda föreställningen om djurens själ	sidd.	51—	52
		2.	Djur med »mytisk» betydelse	»	52—	63
			a) Hästen	»	52—	53
			b) Björnen	»	54—	55
			c) Ormen	»	55—	58
			d) Grodan	»	58—	60
			e) Katten m. fl.	sid.		60
			f) Djur med förebåd	sidd.	61—	63
	B.	Växterna		»	64—	69
		1.	Åkerns »hävd» eller växtkraft: åkerlyckan	»	64—	67
			a) Rov av åkerlyckan	sid.		64
			b) »Löckneka» och såkakan	sidd.	65—	66
			c) Brödets makt och helighet	»	66—	67
		2.	Särskilda växter	»	67—	69
			a) Klövern	»	67—	68
			b) Rönnen	»	68—	69
			c) Skogen såsom kollektivum	sid.		69
	C.	Föremål som sammanhöra med djur- eller växtvärlden		sidd.	69—	70
		1.	Väven och vävstolen	»	69—	70
		2.	Vattensåstången	sid.		70
	D.	Metaller och mineralier		sidd.	71—	72
	E.	Trollpåsar som kraftaggregat		sid.		73
	F.	Kristendomens heliga föremål och handlingar		sidd.	73—	76
III.	Himlakropparna och elementen.
	A.	Solen		sidd.	77—	97
		1.	Solljusets makt	sid.		77
		2.	Nord- och sydriktningen	sidd.	77—	78 [ III ]
		3.	Soltecknen	sidd.	78—	81
			a) Ringformen	»	78—	79
			b) Korset	»	79—	81
			c) Triangel- eller viggformen	sid.		81
		4.	Motsolsrörelsen	sidd.	82—	83
		5.	De udda talen	»	83—	84
		6.	Heliga tider	»	84—	97
			a) Söndagen — solens dag	sid.		84
			b) Midvinterns märkesdagar	sidd.	85—	89
			c) Vårcykeln	»	89—	94
			d) Midsommar	»	94—	95
			e) Höstcykeln	»	96—	97
	B.	Åskan		»	98—	99
	C.	Elden		»	99—	101
		1.	Elden på den husliga härden	sid.		99
		2.	Elden som skydds-, renings- och botemedel	sidd.	100—	101
		3.	Bösskottet	sid.		101
		4.	Föremål och ämnen, som sammanhöra med elden	sidd.	102—	104
			a) Fnösket	sid.		102
			b) Smedbälgen	»		102
			c) Stålet	sidd.	102—	104
	D.	Månen och Nordstjärnan		»	104—	105
	E.	Atmosferiska företeelser		sid.		105
Kap. IV. De individuella makterna.
IV.	Animismens andevärld.
	A.	Vättar och älvor		sidd.	106—	110
		1.	Vättarna och älvorna såsom sjukdomsbringande	»	106—	109
		2.	Vättarna och älvorna såsom förmedlare av förebåd och visioner	sid.		109
		3.	Vättarnas och älvornas uppehållsorter	»		110
	B.	Necken		sidd.	110—	112
	C.	Sjörået		»	112—	114 [ IV ]
	D.	Sjö- och skogsråets förhållande till de särskilda djurarternas rå		sidd.	114—	115
	E.	Skogsrået		»	115—	120
		1.	Utseende	»	115—	116
		2.	Förhållande till människorna	»	116—	120
	F.	Bergfolket		»	120—	122
		1.	Samhällsliv och egendom	»	120—	121
		2.	Farlighet	sid.		121
		3.	Åtgärder för befrielse av bergtagna människor och djur	sidd.	121—	122
	G.	Tomten		»	123—	125
		1.	Tomtarnas identitet med anfäderna: de romerska penaterna	»	123—	124
		2.	Tomtens utseende	»	124—	125
		3.	Hälsningar på tomten	sid.		125
		4.	Torsdagen som tomtarnas dag	»		125
	H.	Åskguden		sidd.	126—	128
		1.	Åskguden såsom växtlighetsdemon	sid.		126
		2.	Offer till åskguden	sidd.	126—	127
		3.	Åskgudens namn	sid.		127
		4.	Makt och sinnelag mot människorna	»		127
		5.	Georgiusdagen som åsk gudens dag bland ryssar och finnar	sidd.	127—	128
		6.	Åskgudens kamp mot trollen	»	127—	128
	I.	Demoner i vindar och moln		sid.		128
	J.	Draken		sidd.	128—	130
		1.	Utseende och tillhållsort	»	128—	129
		2.	Drakens skatter	»	129—	130
Kap. V—VI. Makten eller makternas användning i magien.
V.	Bruket av den opersonliga makten: natural magi.
	A.	Kontagiös magi av real innebörd		sidd.	132—	143
		1.	I divinatoriskt syfte	»	132—	133
		2.	I verkande eller operativ avsikt	»	133—	143 [ V ]
			a) För att binda och betvinga	sidd.	133—	134
			b) För utövande av förgärning..	»	134—	135
			c) Åtgärder till skydd mot skada genom beröring	»	135—	136
			d) Åtgärder för återförande av åsamkad skada på förövaren	»	136—	137
			e) Beröring, som avser att förhindra motåtgärder	»	137—	138
			f) Återförande av ont, förvållat av naturväsen: offer	»	138—	142
			g) Överförande av ont på andra varelser eller föremål	»	142—	143
	B.	Kontagiös magi av formal innebörd		»	143—	146
		1.	Genom namnet	»	143—	144
		2.	Genom bilden	»	144—	146
	C.	Sympatetisk magi eller härmningsmagi		»	146—	158
		1.	Åtgärder för undvikande av sympatetiska verkningar	»	147—	148
		2.	Sympatetiska åtgärder i främjande syfte	»	148—	150
			a) Vid förlossning	»	148—	149
			b) För främjande av begåvning och rikedom	sid.		149
			c) Vissa naturprocesser hos husdjuren	sidd.	149—	150
		3.	Sympatetiska åtgärder, som avse betvingelse	»	150—	151
		4.	Sympatetiska åtgärder för avlägsnande och botande av något ont	»	151—	154
		5.	Smöjning	»	154—	158
			a) »Genom trä»	»	154—	157
			b) »Genom jord»	sid.		157
			c) Avarter av smöjning.	»		158
	D.	Magi genom besvärjelse: verbal magi		sidd.	158—	164
		1.	Namnets betydelse i besvärjelsen	»	158—	160
		2.	Besvärjelser, beledsagade av en sympatetisk handling	sid.		160
		3.	Besvärjelser, anknutna till konstaterade verkligheter	sidd.	160—	161
		4.	Besvärjelser av besättande, episkt, innehåll	»	161—	162
		5.	Påståenden i upphävande syfte	sid.		162
		6.	Besvärjelser, som inrikta det onda åt ett annat håll	sidd.	162—	163
		7.	Uppmaningar	sid.		163
		8.	De berömmande ordens farlighet	»		164 [ VI ]
VI.	Bruket av de individuella makterna eller animistisk magi.
	A.	Genom substrat eller medier		sidd.	165—	176
		1.	Substrat, som sammanhöra med de döda	»	165—	166
			a) Ben	sid.		165
			b) Andra föremål	»		166
		2.	Grodor och ormar	sidd.	166—	167
		3.	Konstgjorda substrat	»	167—	172
			a) Spiritus eller »spertus»	»	167—	169
			b) Pukharen eller paara	»	169—	172
		4.	Vanliga föremål	»	172—	175
			a) En pinne	»	172—	173
			b) En kniv	sid.		173
			c) Sopkvasten och ugnssopan	sidd.	173—	174
			d) Trädroten och trollknuten	»	174—	175
	B.	Allmänna förbindelseleder		»	175—	176
		1.	Vattensamlingar	»	175—	176
		2.	Kyrkogårdar	sid.		176
	C.	Andebesvärjelser med eller utan medier		sidd.	177—	184
		1.	För utövande av tvång på människor och djur	»	177—	182
			a) Återställande av stulet gods	»	177—	178
			b) Hästar, som ej orka dra	»	178—	179
			c) Björnstämningen	»	179—	182
		2.	Tillskyndande av plågor och skador	»	182—	184
			a) Överförande av egna plågor på andra	sid.		182
			b) Tillfogande av skada och död	sidd.	183—	184
VII.	Medicinmän och trollkarlar.
	A.	Medfödd magisk förmåga: synty		sidd.	185—	187
		1.	Tändernas och röstens betydelse för trollkarlen	»	185—	186
		2.	Personlighetsklyvning	»	186—	187
		3.	Förhäxningsförmågan	sid.		187
	B.	Förvärvad magisk förmåga		sidd.	187—	189
		1.	Genom kunskap om den rätta metoden	»	187—	188
		2.	Genom livsgemenskap med andeväsendena	»	188—	189
	C.	Skillnaden mellan medicinmän och trollkarlar: utövare av vit och svart magi		»	190—	193

Källor