Inskränkningen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen
14. Enligt 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen får konstverk avbildas om de är stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus. Bestämmelsen har sin grund i det allmänna intresset att fritt kunna återge stads- eller landskapsbilden utan hinder av rättigheter till konstverk som ingår i den. I förarbetena till upphovsrättslagen betecknades bestämmelsen som ett undantag i konstnärens ensamrätt att mångfaldiga konstverket. Med uttrycket avbilda avsågs att konstverket skulle få reproduceras genom målning, teckning, fotografi eller annan teknik genom vilken konstverket återges i planet (tvådimensionellt).
15. Avbildning är tillåten även när ett konstverk utgör huvudmotivet, exempelvis på ett vykort. Att sådan avbildning skulle tillåtas väckte redan vid upphovsrättslagens tillkomst den principiella frågan om det kunde vara motiverat att konstnären då fick en rätt till ersättning för framställning och spridning av vykorten. Av praktiska skäl, och då sådan rätt till avbildning ansågs ha mycket liten ekonomisk betydelse för konstnärerna, infördes dock inte någon regel om rätt till ersättning. Det kan anmärkas att den svenska regleringen här avviker från vad som nu gäller i andra nordiska länder, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt inte omfattar kommersiellt utnyttjande av avbildningar där konstverket är huvudmotivet. I senare lagstiftningsarbeten har övervägts om den svenska bestämmelsen borde begränsas, bl.a. till att inte omfatta verk såsom huvudmotiv. Det har dock inte lett till några lagändringar. (Se SOU 1956:25 s. 264 f., SOU 1990:30 s. 480, prop. 1992/93:214 s. 100 och Ds 1996:61 s. 83 f.)
16. Vid genomförandet av Infosocdirektivet fick 24 § sin nuvarande utformning. Beträffande användning av verk, till exempel arkitektoniska verk eller skulpturer, avsedda att vara stadigvarande placerade på allmän plats får
