Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/138

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

130

ifrån Leipzig af kommendanten och bad min man, att han ville draga till någen stad, där han kunne ligga några dagar säker, efter generalissimus har sändt en öfverstelöjtnant af Kannenberg med 400 utkommenderade hästar ifrån Prag till att afhämta mundition ifrån Leipzig; och att han inte förtrodde sig till att sända det med så ringa parti. Och efter min man hade dragoner med sig, bad han min man, att han ville bida, att de deste säkrare och vi med dem kunde komma fram utan all fara.

Gick fördenskull min man 3 mil på sidan af vår väg till en liten stad het Rosswein och låg en mil ifrån Dresden, efter där var en god mur omkring och vi där kunde ligga säkrast för de kejserliga parti, som mycke starkt ginge däromkring till att akta på när munditionen skulle komma. Och komme vi dit om midnattstid. Och var en oerhördt elak väg, berg upp och berg ner, och så djup väg och elakt vär; och [hade jag] inte fått sufvit på 3 nätter och om dagen suttit och stött mig i vagnen, så att, när jag kom dit om natten, var jag så trött, att min man måtte bära mig in ur kareten, och orka inte gå till bols om afton utan lade mig strax och sofva intill klockan 11 om andra dagen, att jag icke en gång rörde mig heller vakna.

Nu lät min man mycke väl hålla vakt, att ingen skulle göra oss någen skada, och lät gå den ena patruljen på den andra till alla vakterna och rundt omkring staden. Och den 19 om afton k. 11, som min man och jag har lagt oss och nyss somna och den andra patruljen gick, kom där en gammal bonde och har inte torts gå in i staden om dagen, utan gömt sig i en gammal kvarn. Och när natten kom, visste han ett hål på muren, där ville han