Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/145

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
137

att min man ville bida i några dagar på andra sidan till dess att di finge allt ställa i order. Men deras mening var till att inte släppa oss öfver. Men min man förstog strax deras mening och ville inte bida där, utan drog den 3 öfver Tangern med regemente. Den 4 droge vi till Stendal, och blefve vi för våra personer där liggandes. Och regemente lades omkring Drömlingen i vinterkvarter.

Den 7 februarie reste min man för sin egen person ifrån mig ved Stendal och till generalissimus till Nürnberg. Och fann han honom inte där, utan reste efter honom till Kassel i Hessen. Och var jag imedlertid allena i Stendal. Så vet Gud huru lång och sur den tiden var, som jag satt allena; och begynte ock nu till att bli så mycket tung, att jag inte orka någenting.

Den 20 kom min man hem ifrån Kassel och har då fått åt mig bref till Erik Hansson om fritt underhåll, så länge jag skulle ligga i barnsäng där i Wismar.

Den 16 marts följde min man mig ifrån Stendal. Den 20 komme vi till Dannenberg. Och har furstinnan ändtelíg villa haft mig till sig, men jag orka inte, utan jag bad hennes hofmästare, som var hos mig, att han ville göra min enskyllan, efter han väl såg min lägenhet, som inte medgaf till att mycke kläda mig. Och har jag eljest inte skulla varit så ohöflig, att jag inte har skulla akta på hennes furstliga nåd.

Och gick ock min man till henne och hälsa på henne och gjorde min enskyllan.

Och ginge vi den 22 öfver Elben ved Dömitz Schwerin förbi och åt Wismar.

24 [komme vi] till Wismar, och blef han där hos mig.

2451/07. Agneta Horns lefverne.18