Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/198

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

190

tacksam för detta anbud, afböjer Gustaf Horn det dock i sin svarsskrifvelse:


Högvälbårne Grefve, högtährade käre Herr Fader


E. Ex:s skrifvelsse af den 31 Augusti är migh af Herr Lars Krusses utskickade för någre dagar sedan väll öfverantvardat — — — — — — — — — — — — — — —

Därnest förnimmer jagh utaf bemelte bref, att sedan E. Ex. hafver utaf mine skrifvelsser förståt, huruledes jagh migh upå Herr Lars Krusses verfning åm min käre dotter Agneta resolverat, sosom och imot honom sielf migh förklarat hafver, och därhoos förnummit, att min dotter därtill ickie hafver varit obenegen, so hafver E. Ex. latidt skie trolofningen och soledes satt beggie parterne uti mera sekerheett, huilkedh jagh migh soledes fast väll behaga loter, och till dedh begynta verkedh beggie contrahenterne myken lycka och välsignelsse utaf Gudh alzmechtig af hiertadt önskier.

Men huadh anlangar, att Herr Lars Krusse för visse orsaker skuld gierna såge, att han ju för ju heller måtte bekomma bröllop, so kan jagh fullar hans motiver och skiäll ickie aldeles improbera, efter som jagh och E. Ex. tienstligen betackar, som uti min frånvaro, so framt jagh dedh begierade, ville taga sigh dedh stora beshver upå och åm bröllopedh bestella, huilkedh, ehuruväll jagh fullar förvissadh ähr, att E. Ex. upå behörligit sette och fast better ähn som jagh sielf bestellandes vorde, men so finnes därimot många skiäl, som migh sodant att samtyckia ickie tillata ville, och där som jagh dedh giorde, so skulle utaf een och annan, helst i Schverje, huarist man medh sodana acter ickie plägar vara so mykidh brå, selsama judicia däröfver fellas, förnemligen efter att jagh huarken af Hennes May:t och Cronans tienst eller och af någodh annedh lagligidh förfal nu förhindras att ickie kunna irettan tidh vara tilstedes och sielf mitt kiera barn uti een sodan act assistera och den hugnadh åthniuta, som jagh däraf hafva kunde, att Gudh migh iblant so monga olyckor och farligheeter erhollit, och so lengie hafver lefva latidh, att jagh den dagen kan see.

Dogh efter att jagh sielf bef1nner bestvara, att, sedan