564 Psalmerne. Ps. 31. 32. 33.
10. HERre, war mig nådelig; ty mig är ångest: mitt ansikte är förfallit för sorgs skul; ther til min själ och min buk. 11. Ty mitt lefwande är förtärdt wordet af bedröfwelse, och mina år af suckande: min kraft är igenom min missgerning förfallen, och mina ben äro försmäktade. 12. Thet går mig så illa, at jag är en stor försmädelse worden för mina grannar, och en styggelse för mina kända: the som mig se på gatan, the fly för mig. 13. Jag är förgäten af hjertat, såsom en död: jag är worden såsom et sönderslagit käril. 14. Ty många försmäda mig illa, så at hwar man skyr wid mig; the rådslå med hwarannan om mig, och akta taga mig lifwet bort. 15. Men jag, HERre, hoppas uppå tig, och säger: Tu äst min Gud. 16. Min tid står i tina händer: hjelp mig utu mina fienders hand och ifrå them som mig förfölja. 17. Låt titt ansikte lysa öfwer tin tjenare: hjelp mig genom tin godhet. 18. HERre, låt mig icke til skam warda; ty jag åkallar tig: the ogudaktige warde til skam, och tystade i helfwetet. 19. Tystne the falske munnar, som tala emot then rättfärdiga hårdeligen, högmodeligen och hånligen. 20. Huru stor är tin godhet, then tu them som tig frukta bewarat hafwer, och bewisar them som trsta uppå tig, in för menniskors barn! 21. Tu förgömmer them hemligen när tig för hwars mans trug: tu förskyler them i hyddan för the trätosammma tungor. 22. Låfwad ware HERren, at han mig en underlig godhet bewisat hafwer, i en fast stad. 23. Ty jag sade i min häpenhet: Jag är bortdrifwen ifrå tina ögon; likwäl hörde tu min böns röst, tå jag til tig ropade. 24. Älsker HERran, alle hans helige. HERren bewarar the trogna, och wedergäller them rikeligen som högmod öfwa. 25. Warer tröste och oförfärade, alle som HERran förbiden.
32. Psalm. 2. Bot-Psalm. En underwisning Davids. Säll är then, hwilken öfwerträdelsen förlåten är, then synden öfwerskyld är. 2. Säll är then menniska, som HERren icke tilräknar missgerning; i hwilkens anda ingen falskhet är. 3. Ty tå jag wille förtigat, försmäktade mina ben, genom min dageliga gråt. 4. Ty tin hand war dag och natt swår på mig, så at min wätska borttorkades, såsom thet om sommaren torrt warder. Sela. 5. Therföre bekänner jag tig min synd, och förskyler intet min missgerning. Jag sade: Jag wil bekänna för HERranom min öfwerträdelse; tå förlät tu mig min synds missgerning. Sela. 6. För thetta skola alle helige bedja tig i rätt tid; thereföre, när stora wattufloder komma, skola the intet räcka in til them. 7. Tu äst mitt beskärm; bewara mig dock för ångest, at jag förlossad må ganska gladeligen fröjdas. Sela. 8. Jag wil underwisa tig, och lära tig wägen, then tu wandra skal; jag skal leda tig med mina ögon. 9. Warer icke såsom hästar och mular, som intet förstånd hafwa, hwilka man måste lägga bett och betsel i munnen, om the icke til tig wilja. 10. then ogudaktige hafwer många plågor; men then som hoppas uppå HERran, honom skal barmhertighet omfatta. 11. Fröjder eder af HERranom, och warer glade, I rättfärdige, och berömmer eder, alle I fromme.
33. Psalm. Fröder eder af HERranom, I rättfärdige: the fromme skola prisa honom härligen. 2. Tacker HERranom med harpor, och låfsjunger honom på psaltare af tio strängar.
