| 14 | De wise männen från österlandet. | Mattei Evangelium. | Kap. 1, 2. |
kallades alltid den förstfödde, utan afseende på huruwida hon sedan någonsin födde ett annat barn eller icke. Se 2 Mos. 12: 29. 13: 2. — Det war wid omskärelsen på åttonde dagen Marias son kallades med det namn, som både hon och Josef fått befallning om. Luk. 2: 21.
2 Kapitlet.
De wise männen från österlandet. Herodes’ barnamord. Jesu flykt till Egypten och återkomst derifrån.När Jesus war född i Betlehem i Judeen, i konung Herodes’ dagar, se, då kommo wise män från österlanden till Jerusalem Luk. 2: 1 f.
Betlehem i Judeen, äfwen kalladt Betlehem Efrata, nämnes så, för att skilja det ifrån ett annat Betlehem i Galileen. Jos. 19: 15. Det låg på en liten höjd af Juda berg, omkring tre timmars wäg sydost från Jerusalem. Såsom konung Davids födelseort kallas Betlehem Davids stad (Rut 2: 4; 4: 21, 22). Den är numera blott en stor by med omkring 3000 inwånare. De flesta af dessa äro kristna, mest naturligtwis klosterkristna. En präktigt utsmyckad underjordisk klosterkyrka är uppförd öfwer den jordhåla der man trott sig finna Kristi födelserum. I koret brinna lampor dag och natt.
I konung Herodes’ dagar. Denne Herodes hade tillnamnet den store. Hans fader, Antipater, war en Iduméer eller Edomit. Under honom, såsom en utländsk furste, hade således spiran redan börjat tagas från Juda. Också tåldes han icke af Judarne, och han hade genom en kedja af grymheter tillskansat sig regementet.
De wise männen, enligt grundtexten Mager, woro i naturlig wishet förfarne, förnäme män. Särdeles woro de förfarne i stjernkunnigheten. De kommo från österlanden, enligt grundtexten soluppgångens land, det land, der solen för en åskådare i Judalandet uppgick. De woro således hedningar, och förstlingen af de många, som bland hednafolken skulle tillfalla werldens Frälsare. Med skriftens egen ledning kunna wi finna de orsaker, som föranledde dem att nu begifwa sig till Jerusalem. Daniel sattes af konung Nebukadnezar till öfwerste öfwer de wisa i Babel. Dan. 2: 48. Deraf är det lätt att förklara, att kunskapen om Guds uppenbarade ord med profetiorna om Messias spred sig till de wisa i Babylonien och i Persien, och att denna kunskap allt ifrån den tiden bibehållit sig ibland dem. — Det gamla testamentets skrifter utgjorde sannolikt ett studium hos de lärdaste ibland dessa främlingar. På sådant sätt hade hos de wise män, som här omtalas, en längtan efter Messias uppstått, så att de forskade derefter.
2 och sade: Hwar är den nyfödde Judarnes konung? Ty wi hafwa sett hans stjerna i östern och hafwa kommit för att tillbedja honom. 4 Mos. 24: 17.
Den nyfödde Judarnes konung, den i profetiorna omtalade och länge wäntade. De fråga blott, hwar han war att finna; att han redan war född, derom woro de fullkomligt wissa. Det bestämda ordet hans stjerna wisar, att man på den tiden i österlanden wäntade denne konung, och att man trodde en stjerna skulle synas såsom tecken till hans födelse. Messias kallas sjelf en stjerna, som skall uppgå af Jakob, 4 Mos. 24: 17, och denna profetia kunde för dessa wise wara wäl bekant, såwäl som Es. 60: 1–3; 9: 2. De sågo utan twifwel denna stjerna i wester öfwer Israels land. För dem war den ett utomordentligt tecken, hwars innehåll och hänwisning de förstodo bättre än wi nu kunna fatta det. Det är ett förundranswärdt bewis på Guds nedlåtande barmhertighet, att han lät dessa wise män se ett sådant tecken, som de wäntade, för att ledsaga dem till Messias. Den oswikliga ledstjernan, som förer oss till honom, är Guds ord. Somliga lärda tro, att denna stjerna war den sammanträffning af de tre ljusa planeterna Venus, Mars och Jupiter, som på den tiden egde rum, och att de wise genom någon högre kunskap, som härledde sig ifrån Daniel, wisste att Kristi födelse skulle infalla på den tid, då dessa planeter sammanträffade med hwarandra på himmelen. Andra tro, att det war en underbar stjerna, som wisade sig för tillfället. — Det må nu hafwa warit hwilket som helst, så är det ett lika stort underwerk, att desse wise blefwo ledsagade till Jesus. — Desse män kommo en lång wäg för att tillbedja honom; för dig är icke wägen så lång, om du blott will komma.
3 När konung Herodes hörde detta, wardt han bestört och hela Jerusalem med honom,
Herodes, den gamle konungen (han war nu omkring sjuttio år gammal), blef bestört öfwer underrättelsen. En förutsägelse hade redan länge af Fariseerna satts i omlopp, att regementet skulle tagas från Herodiska familjen. Herodes fruktade derföre nu, att folket skulle göra uppror emot honom, om Messias wore kommen, på hwilken Israel wäntade såsom på sin rätte konung. Judarne i Jerusalem fruktade för nya grymheter af Herodes. De, som för öfrigt så länge wäntat hjelten och hjelpen af Sion, woro så wana wid det gamla, att de mottogo underrättelsen om Messias’ ankomst med bäfwan och misstroende.
4 och han församlade alla öfwerstepresterna och de skriftlärde bland folket och frågade dem, hwar Kristus skulle födas.
Öfwerstepresterna woro den öfwerste presten sjelf och de prester, som hörde till hans slägt och stodo i största anseende. De skriftlärde woro de, som hörde till Synedrium eller det höga rådet, och som woro kända såsom lärda i lagen och profetiorna. Bokstafwen kände de, anden war dem förborgad.
5 Och de sade till honom: I Betlehem i Judeen; ty så är skrifwet genom profeten:
6 ”Och du Betlehem, land i Juda,
_018.jpg&oldid=341028){kind=link}