| 52 | Jesu Wittnesbörd om Johannes. | Mattei Evangelium. | Kap. 11. |
men den mindre i himmelriket är större än han.
Har ingen uppstått, nemligen före Johannes. — Himmelriket, Kristi rike, nya testamentets nådeanstalt, särdeles sådan den uppenbarades efter Kristi uppståndelse. Här göres en skilnad på större och mindre allt efter en större eller mindre nådesförkofran. I jemförelse med gamla testamentets profeter och heliga war Johannes den störste; men han stod likwäl med dem inom gamla testamentets område; i jemförelse deremot med de kristna, med dem som helt inträdt i nya testamentets borgerskap och undfått Kristi Ande, är Johannes mindre än den minste af dem. Ty hwar och en af dem har en större kunskap om Kristus än Johannes kunde hafwa. Det är således icke de menskliga personernas wärde Kristus så mycket upphöjer, som fastmer wärdet af evangelii predikan; icke så mycket det menskliga kärlet, som fastmer de gudomliga gåfwor, hwilka det fått emottaga.
12 Och från Johannes döparens dagar intill denna stund lider himmelriket wåld, och wåldsamme rycka det till sig.
himmelriket sjelf griper omkring sig med wåld eller wäldighet. Dess nära ankomst hade Johannes wäldigt förkunnat. Hans bättringspredikan hade uppwäckt många till angelägenhet derom, och gjort dem wäldiga i sökandet. De måste trånga sig igenom många fördomar och mycket motstånd från fariseernas och andra fienders sida. Men just såsom wäldige eller ihärdigt kämpande rifwa de himmelriket till sig såsom ett trons byte.
13 Ty alla profeterna och lagen hafwa profeterat intill Johannes. Luk. 16: 16.
14 Och, om I wiljen tro det, han är den Elias, som skulle komma. Mal. 4: 5. Matt. 17: 12. Mark. 9: 13. Luk. 1: 17.
Om I wiljen. Ingen tänke, att himmelriket skall öfwerwäldiga honom mot hans wilja. Johannes är den andre Elias, den om hwilken gamla testamentets sist skrifwande profet, Malaki, förkunnat; den, med hwilkens uppträdande nya testamentets skrift hos Markus begynner; den Elias, som skulle uppwäcka fädernas och barnens hjerta att rifwa himmelriket till sig. Mal. 4: 5.
15 Den som har öron till att höra, han höre. Matt. 13: 9, 43. Upp. 2: 7.
Denna uppmaning gifwer Frälsaren flerestädes, der något särdeles wigtigt fordrar en särdeles stor uppmärksamhet och eftertanke. Det är ett uppmaningsord likt Sela i Psalmerna.
16 Men wid hwad skall jag likna detta slägte? Det är likt barn, som sitta på torgen och ropa till sina kamrater Luk. 7: 31 f.
Detta slägte: det nu lefwande judiska folket. Det är i afseende på Johannes och Kristus likt de ostadiga barnen.
17 och säga: wi hafwa spelat för eder, och I hafwen icke dansat, wi hafwa sjungit sorgesång för eder, och I hafwen icke jemrat eder.
Det ena barnet will ett, det andra ett annat; det ena will hafwa något muntert före, då det andra will twärtom o. s. w. Sammalunda wille af judiska folket den ene hafwa Johannes sådan han war, den andre annorlunda o. s. w. Ingen, ware sig Johannes eller Kristus, kunde göra alla menniskor till lags.
18 Ty Johannes kom, och han hwarken äter eller dricker, och de säga: Han har en ond ande.
Johannes hwarken åt annan mat, än den som öfwerensstämde med den särskilda fastelag, han hade att följa, eller drack win och starka drycker, emedan det stred mot hans nasirlöfte. Men de wille icke förstå denna hans kallelse såsom af Gud. Det som war ett bewis på Johannes’ ödmjukhet och undergifwenhet under Guds wilja, togo de som bewis på högmod och egensinne. De sade derföre: han har en ond ande, som gör honom till en sådan stolt enstöring. De jemförde honom med de besatta, som tyckte om att wistas i enslighet och ödemarker och ofta hårdt handterade sig sjelfwa.
19 Menniskosonen kom, och han äter och dricker, och de säga: Se, hwilken fråssare och windrinkare, publikaners och syndares wän! Men wisheten har blifwit, rättfärdigad af sina barn.
Äter och dricker, d. ä. han förer således ej ett så i yttre måtto afsöndradt och strängt lefnadssätt som Johannes. Men det behagar dem lika litet som Johannes’ lefnadssätt. Det hånas af dem med lögnens öfwerdrift, såsom af barn, missbelåtna med allt. Men wisheten har blifwit rättfärdigad af sina barn, d. ä. de som lyda Guds i Kristus uppenbarade wishet, de måste bära henne det wittnesbördet, att hon är den rätta wisheten. Kristus kallas Wisheten i Ords. 8. Wishetens ord äro tydliga för den förståndige. Ords. 8: 9.
20 Sedan begynte han förewita de städer, i hwilka hans flesta krafter hade blifwit gjorda, att de icke hade gjort bättring:
Förewita, d. ä. förebrå, bestraffa, Krafter, d. ä. underwerk.
21 We dig, Korasin, we dig, Betsaida! Ty om i Tyrus och Sidon de krafter blifwit gjorda, som hafwa blifwit gjorda i eder, skulle de länge sedan hafwa gjort bättring i säck och aska. Luk. 10: 12 f.
Korasin och Betsaida woro städer wid Galileiska hafwet i grannskapet af Kapernaum. Tyrus och Sidon woro twenne gamla, djupt förderfwade, kananiterstäder wid Medelhafwet. Korasin kan betyda en klippstad; i så måtto sättes den i motsats till Tyrus, som äfwen betyder klippstad. Betsaida betyder fiskareort; Sidon
_056.jpg&oldid=347304){kind=link}