| 124 | Jesu liknelser. | Marci Evangelium. | Kap. 4. |
honom de som woro med honom, jemte de tolf, om liknelsen. Matt. 13: 10 f. Luk. 8: 9 f.
Utom de tolf, som blefwo apostlar, hade Jesus många andra lärjungar, många som följde honom.
11 Och han sade till dem: Eder är Guds rikes hemlighet gifwen, men för de andra, som äro utanför, kommer allt i liknelser,
Se Matt. 13: 11. De, som äro utanför, äro de, som icke genom bättring och tro wilja ingå i himmelriket.
12 på det att de, seende, skola se och icke förnimma och hörande höra och icke förstå, att de icke må omwända sig och synderna warda dem förlåtna. Es. 6: 9. 29: 10. Joh. 12: 40. Ap. G. 28: 26.
På det att är ett ord, hwarmed Kristus säger oss, att, emedan de icke wilja se sanningen och tro på hans ord, så blifwa de i förståndet blindare och i hjertat hårdare än förut. Då sanningen och nåden werka på menniskan, så måste hon antingen lyda, och då får hon mera ljus och nåd, eller nödgas hon att med förstånd och hjerta göra motstånd, och då blifwer hon blind och hård. Detta är dels en naturlig werkan af hennes motstånd, dels ett straff från Gud.
13 Och han sade till dem: Förstån I icke denna liknelse? Huru skolen I då fatta alla liknelser?
Denna liknelse är en bland de lättaste.
14 Såningsmannen sår ordet.
15 Men dessa äro de wid wägen: der ordet warder sådt, och när de hafwa hört det, strax kommer Satan och tager bort ordet, som blifwit sådt i deras hjertan. Matt. 13: 19 f.
16 Och sammaledes äro dessa de som såddes på stengrunden: de som, då de hafwa hört ordet, strax med glädje mottaga det,
17 och de hafwa icke rot i sig, utan stå till en tid; när sedan bedröfwelse eller förföljelse påkommer för ordets skall, strax taga de anstöt.
18 Och dessa äro de som såddes bland törnena: de som höra ordet,
19 och denna werldens bekymmer och rikedomens swek och de andra begärelserna gå derin och förqwäfwa ordet, och det warder utan frukt. 1 Tim. 6: 9.
Se Matt. 13: 22. Här tillägger evangelisten de orden ”de andra begärelserna”, som utan twifwel war en förklaring, hwarmed Jesus sjelf wisade sina lärjungar, huru långt detta exemplets betydelse sträckte sig. Alla möjliga begärelser, som gå ut på skapade ting, kunna innefattas i det ordet: mamonstjenst, och all sådan tjenst förqwäfwer Guds ord och gör det ofruktsamt i menniskans hjerta.
20 Och dessa äro de som blefwo sådda i den goda jorden: de som höra ordet och mottaga det och bära frukt dels trettiofaldt, dels sextiofaldt, dels hundrafaldt.
Guds ords säd bär hos somliga mera frukt, hos andra mindre; men hos alla trogna bär det frukt.
21 Och han sade till dem: Icke kommer wäl ljuset in för att sättas under skäppan eller under bänken? Månne icke för att sättas på ljusstaken? Matt. 5: 15. Luk. 8: 16 f. 11: 33.
Dessa ord innehålla samma sanning, som Jesus yttrade i sin bergspredikan, och de blefwo wid detta tillfälle särskildt uttalade, utan twifwel med anledning af någon fråga från lärjungarnes sida, om de borde hålla dessa ting hemliga, efter han gaf denna förklaring åt lärjungarna enskildt.
22 Ty intet är fördoldt, utan för att det skall warda uppenbart; icke heller wardt något förborgadt, utan för att det skulle komma i dagen. Matt. 10: 26.
Dessa ord betyda icke blott det, att menniskornas alla gerningar, ord och tankar en gång skola komma i ljuset, utan meningen är här i synnerhet den, att allt, hwad Jesus har talat, och hela evangelii sanning skall förkunnas i hela werlden, äfwen det, som han till en början blott sade till lärjungarna enskildt.
23 Om någon har öron till att höra, han höre.
24 Och han sade till dem: Sen till, hwad I hören. Med det mått, hwarmed I mäten, skall det mätas åt eder, och åt eder, som hören, skall mera warda tillagdt. Matt. 7: 2. Luk. 6: 38.
Här anföres en annan sanning, som äfwen förekommer i Jesu bergspredikan; ty Jesus framstälde wid olika tillfällen samma sanning med särskild tillämpning. Efter det mått, som I medfört, skolen I få eder tillmätt af den gudomliga sanningens håfwor. Den som tager med litet mått får litet, och twärtom.
25 Ty den som har, honom skall warda gifwet, men den som icke har, från honom skall tagas äfwen det han har. Matt. 13: 12. Luk. 8: 18.
Äfwen i detta afseende gälla de ord som stå Matt. 13: 12. Den, som troget anwänder de andeliga gåfwor, han undfått, erhåller ett ännu rikligare mått deraf, och den som illa brukar dessa gåfwor, förlorar dem, eftersom han icke har den yppersta gåfwan, kärleken. 2 Kor. 12: 31. 13: 13.
26 Och han sade: Så är Guds rike, såsom om en man kastar säden i jorden
27 och sofwer och står upp, natt och
_128.jpg&oldid=347470){kind=link}