| 180 | Jesu förklaring. | Lukas' Evangelium. | Kap. 9. |
15 Och de gjorde så och läto dem alla lägra sig.
16 Då tog han de fem bröden och de twå fiskarna, såg upp till himmelen, wälsignade dem och bröt och gaf åt lärjungarna, att de skulle lägga fram för folket,
Jesus upplyfte sina ögon till himmelen, såsom hans rätta hem. All sann hjelp, all god gåfwa och all wälsignelse kommer ifrån himmelen. Äfwen de lekamliga tingen blifwa för oss himmelska gåfwor, då wi med tro och tacksamhet emottaga dem från himmelen.
17 Och de åto alla och wordo mätta, och det som efter dem blef öfwer af stycken upptogs, tolf korgar.
Fastän Herren icke nu gör underwerk alldeles på samma sätt, så gör han dock ännu dagligen underwerk med sin uppehållande magt, med sin omsorg om menniskorna, med sin försyns skickelser och med sin frälsande nåd.
18 Och det begaf sig, att när han war allena och bad, woro hans lärjungar med honom, och han frågade dem och sade: Hwem säger folket mig wara? Matt. 16: 13 f. Mark. 8: 27 f.
19 Och de swarade och sade: Johannes döparen, men andra Elias, och andra: någon profet af de gamle har uppstått.
20 Och han sade till dem: Men hwem sägen I mig wara? Och Petrus swarade och sade: Guds Smorde.
Se Matt. 16: 13–19. Petrus swarade icke blott i sitt, utan i de andra lärjungarnes namn; ty frågan war stäld till dem alla. I denna bekännelse, att Jesus är Guds Smorde, den utlofwade Messias, ligger den sanna tron uttalad, då bekännelsen går af hjertat. I Kristus bor gudomens hela fullhet lekamligen, han har undfått gåfwor för menniskorna, en öfwerströmmande fullhet med Andens gåfwor, hwaraf han meddelar åt alla, som wilja emottaga, och sålunda gör han menniskor till kristna, icke blott så, att de kallas efter hans namn, utan de trogna hafwa Andens smörjelse, Guds afbild blifwer hos dem återstäld, och de göras delaktige af Guds natur, 2 Petr. 1: 4.
21 Och han befalde dem strängeligen att icke säga detta för någon
Se Matt. 16: 20, 21.
22 och sade: Menniskosonen måste mycket lida och förkastas af de äldste och öfwerstepresterna och de skriftlärde och dödas och på tredje dagen uppstå igen. Matt. 16: 21. Mark. 8: 31. Luk. 18: 31.
23 Och han sade till alla: Om någon will efterfölja mig, han förneke sig sjelf och tage sitt kors på sig hwar dag och följe mig; Matt. 16: 24 f. Mark. 8: 34 f. Luk. 14: 27.
Se Matt. 16: 24. Utan kors kan ingen kristen wara — utan sjelfförsakelse fins ingen sann tro. Den som will följa Jesus och tager på sig sitt kors, har dermed underkastat sig den gamla menniskans dödsdom, och gamle Adam måste då dagligen wandra till hufwudskalleplatsen och blifwa korsfäst. Gal. 5: 24. Se Rom. 6: 3–11.
24 ty hwilken som will bewara sitt lif, han skall mista det, men hwilken som mister sitt lif för min skull, han skall bewara det; Luk. 17: 33. Joh. 12: 25.
Se Matt. 16: 25.
25 ty hwad hjelper det en menniska, om hon winner hela werlden, men förderfwar eller förlorar sig sjelf?
Se Matt. 16: 26.
26 Ty hwilken som blyges wid mig och mina ord, wid honom skall ock Menniskosonen blygas, då han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglars härlighet. Matt. 10: 33. Luk. 12: 9. 2 Tim. 2: 12. Sak. 14: 5. Matt. 25: 31. 26: 64. Rom. 1: 16.
Se Matt. 10: 33. Sonens härlighet är lika med Fadrens, i anseende till gudomen, men i anseende till mandomen har Sonen en särskild härlighet, den af gudomen uppfylda och i gudomen upptagna, förklarade menskliga naturen. Änglarnas härlighet är deremot blott en gåfwa af skaparen.
27 Men jag säger eder för wisso: Några äro bland dem som här stå, hwilka icke skola smaka döden. förr än de hafwa fått se Guds rike. Mark. 9: 1.
Guds rike blef uppenbaradt, då den Helige Ande blef utgjuten öfwer lärjungarne, och Kristi kyrka grundades. Alla trogna äro i Guds rike redan här i tiden, och om dem säger Jesus: Guds rike är inwertes i eder, Luk. 17: 21.
28 Och det begaf sig, att han, omkring åtta dagar sedan han hade talat detta, tog Petrus och Johannes och Jakob med sig och gick upp på berget för att bedja. Matt. 17: 1 f. Mark. 9: 2 f.
Matteus och Markus säga, att detta skett sex dagar efter förestående tal, nemligen sex dagar emellan den dagen, då talet hölls, och den dagen, då förklaringen skedde, men Lukas inberäknar dem båda. Dessa tre apostlar fingo wara wittnen till Jairi dotters uppwäckande, och nu till förklaringen, och just desamma fingo sedan wara wittnen till Jesu kamp i Getsemane. Genom den stora härligheten blefwo de beredde att wara wittnen till hans swåraste kamp.
29 Och under det han bad, wardt hans ansigtes utseende förändradt och hans klädnad skinande hwit.
I det dagliga lifwet war Jesus eljest till utseendet såsom en wanlig menniska, men nu blef icke blott kroppen, utan äfwen kläderna
_184.jpg&oldid=347580){kind=link}