Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 212.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
208 Guds rike. Lukas' Evangelium. Kap. 17.

Samariter hafwa någon del i Messias och hans Wälgerningar. Så har Jesus äfwen wid ett annat tillfälle wisat, att Samariter och hedningar kunna inkomma i himmelriket framför det obotfärdiga Judafolket, se kap. 10: 33.

17 Då swarade Jesus och sade: Blefwo icke tio gjorde rene? Hwar äro då de nio?

18 Har ingen funnits, som kommit igen för att prisa Gud, utom denne främling?

De andra emottogo wälgerningen, men prisade icke Gud genom sådan tacksamhet. Dermed bewisade de, att de blott för kroppen, men icke för själen hade emottagit helbregdagörelsen af Herren Jesus.

19 Och han sade till honom: Stå upp och gå. Din tro har hulpit dig.

Med detta ordet: din tro har hulpit dig, gaf Jesus honom den försäkran, att icke blott hans kropp war helad, utan också hans själ renad ifrån syndens spetelska. Så kan ofta en hjelp i lekamlig nöd föra till hjelp för själen i tron på Kristus.

20 Och då han wardt tillfrågad af fariseerna, när Guds rike skulle komma, swarade han dem och sade: Guds rike kommer icke så, att det med ögonen förnimmes;

Johannes Döparen förkunnade himmelriket, och Kristus sjelf ännu mera. Nu wille dessa fariseer weta, när detta rike skulle komma. Han swarade dem, att det icke skulle komma, såsom de trodde, på ett yttre förnimbart sätt, eller med yttre ståt och prakt och blifwa ett werldsligt rike.

21 icke heller skall man säga: se här, eller se der; ty se, Guds rike är inwertes i eder.

Guds rike är redan midt ibland eder, och inwertes hos dem, som tro. I Kristus sjelf war detta rike kommet, han sjelf är detta ewiga rikes grund och kärna, se Dan. 7. Es. 9. Joh. 1: 26. Detta rike måste menniskan emottaga i sitt hjerta och låta Kristus blifwa konung der. Det är ett osynligt rike, som de andeligen blinda icke kunna fatta.

22 Och han sade till lärjungarne: Dagar skola komma, då I skolen åstunda att få se en af Menniskosonens dagar, och I skolen icke få se den.

Så warnar Jesus äfwen sina lärjungar, emedan de också hade orätta föreställningar om Messias’ rike; äfwen de skulle till en del finna sin wäntan förgäfwes och komma i stor ångest och nöd. Detta skedde genom Jesu korsfästelse och död. Och derefter skulle de längta efter hans rikes upprättelse, utan att i början rätt förstå detta rikes beskaffenhet, Ap. G. 1: 6. Också blifwer en wäntetid full af ångest i den sista stora bedröfwelsen, innan han kommer, och många blifwa sömniga och somna, Matt. 25: 5, 6.

23 Och de skola säga till eder: se här, eller se der! Gån icke åstad och löpen icke efter. Matt. 24: 23. Mark. 13: 21. Luk. 21: 8.

Se Matt. 24: 23, 24. Denna warning gäller oss alla, att icke lyda sådana menniskors röster, som föregifwa att Kristus är ibland dem allena.

24 Ty såsom ljungelden ljungar och lyser från himmelens ena ände till den andra, så skall Menniskosonen wara på sin dag. Matt. 24: 27.

Om en sådan ljungeld kan ingen misstaga sig. Kristi andra tillkommelse sker hastigt och för de flesta owäntadt och blifwer allmänt synbar; men dessa ord äro tillika så beskaffade, att de äfwen innesluta den stora straffdomen öfwer Jerusalem och Judafolket.

25 Men först måste han mycket lida och förkastas af detta slägte. Luk. 9: 22. 18: 31. 24: 7, 26.

Såsom Jesus förkastades af Judafolket och korsfästes, då han först kom i werlden, så blifwer han ock före sin andra tillkommelse förkastad af den otrogna kristenheten.

26 Och såsom det skedde i Noas dagar, så skall det ock wara i Menniskosonens dagar. Matt. 24: 37 f. 1 Petr. 3: 20.

Se Matt. 24: 37. 1 Tess. 5: 1–3. 2 Petr. 3: 3, 4.

27 De åto, drucko, gifte sig och bortgiftes allt intill den dagen, då Noa gick in i arken och floden kom och förgjorde dem alla. 1 Mos. 6: 2. 7: 7.

Se Matt. 24: 38.

28 Sammalunda ock, såsom det skedde i Lots dagar: de åto, drucko, köpte, sålde, planterade, byggde; 1 Mos. 19: 14.

29 men på den dagen, då Lot gick ut från Sodom, regnade eld och swafwel från himmelen och förgjorde dem alla. 1 Mos. 19: 24. Jud. bref v. 7.

Både syndafloden och den förstörande eldsdomen öfwer Sodom woro förebilder af den dom öfwer werlden, som är att wänta. Se Jud. v. 7.

30 Likaså skall det wara på den dagen, då Menniskosonen warder uppenbar.

31 Den som på den dagen är på taket och har sitt bohag i huset, han stige icke ned för att hemta det; sammalunda ock den som är ute på marker, han wände icke tillbaka. Matt. 24: 17 f. Mark. 13: 15 f.

32 Kommen ihåg Lots hustru. 1 Mos. 19: 26.

Samma otro och syndasäkerhet, som härskade före floden och i Sodom, skall också blifwa rådande före Kristi andra tillkommelse, och ibland