| Lasarus död. | Johannes’ Evangelium. | Kar. 11. | 271 |
De menade, att genom den wälgörande sömnen skulle han wederfås och blifwa wid lif. Och när så war, så tänkte de utan twifwel, behöfde Jesus icke gå widare att blottställa sitt eget lif för faran bland Judarne.
13 Men Jesus hade talat om hans död, och de menade, att han talade om wanlig sömn.
14 Då sade Jesus nu oförtäckt till dem: Lasarus är död.
Oförtäckt, samma ord som ”fritt ut”, kap. 10: 24.
15 Och för eder skull, på det att I skolen tro, är jag glad, att jag icke war der; men låtom oss gå till honom.
Tro betyder här i tron befästas.
16 Då sade Tomas, som kallades Didymus[1], till medlärjungarne: Låtom ock oss gå, på det att wi må dö med honom.
Tomas synes hafwa menat, att Jesus stod i begrepp att just nu i Betania låta sitt lif genom sina fienders händer, att han således i denna mening skulle gå till Lasarus. Jemför 2 Sam. 12: 23. I redlig kärlek, men i dunkel misströstan uppmanar derföre Tomas medlärjungarna att gå, för att dö med honom, deras älskade mästare.
17 När nu Jesus kom, fann han honom redan hafwa legat fyra dagar i grafwen.
18 Och Betania låg nära Jerusalem, wid pass femton stadier[2] derifrån.
19 Och många af Judarne hade kommit till Marta och Maria för att trösta dem öfwer deras broder.
20 När nu Marta hörde, att Jesus kom, gick hon honom till mötes, men Maria satt hemma.
21 Då sade Marta till Jesus: Herre, hade du warit här, wore min broder icke död.
Det finnes icke heller i evangelierna något exempel på, att någon dött i närwaro af lifwets furste. ”Antager man, att döden i Jesu närwaro icke skulle kunnat widröra Lasarus, så får de båda systrarnas tal en desto upphöjdare mening, och Herrens glädje (v. 15) öfwer sin frånwaro träder i desto tydligare ljus.” B.
22 Men äfwen nu wet jag, att allt hwarom du beder Gud, det skall Gud gifwa dig.
23 Jesus sade till henne: Din broder skall uppstå.
24 Marta sade till honom: Jag wet, att han skall uppstå i uppståndelsen på den yttersta dagen. Luk. 14: 14. Joh. 5: 29.
25 Jesus sade till henne: Jag är uppståndelsen och lifwet; den som tror på mig, han skall lefwa, om han än dör,
26 och hwar och en som lefwer och tror på mig, han skall icke dö ewinnerligen. Tror du detta? Joh. 6: 40, 54.
Då de, som lefwa i Kristus, så aflägga stofthyddan, så är det ej att dö, ty de ingå i det högre lifwet — de dö aldrig!
27 Hon sade till honom: Ja, Herre, jag tror, att du är Kristus, Guds Son, som skulle komma i werlden. Matt. 16: 16. Joh. 4: 42. 6: 69.
Jag tror, egentligen: ”jag har trott”, jag är öfwertygad. — Som skulle komma i werlden, alldeles så som Johannes döparen uttryckt sig om den utlofwade Messias. Marta will säga: Detta tror jag, hwarföre skulle jag icke då äfwen hålla det för sant, som ännu i ditt tal förekommer mig dunkelt!
28 Och när hon hade sagt detta, gick hon bort och tillkallade hemligen Maria, sin syster, och sade: Mästaren är här och kallar dig till sig.
29 När denna hörde det, stod hon strax upp och kom till honom.
30 Men Jesus hade ännu icke kommit in i byn, utan war på det ställe, der Marta hade mött honom.
31 Då nu de Judar, som woro hos henne i huset och tröstade henne, sågo, att Maria hastigt stod upp och gick ut, följde de henne och sade: Hon går till grafwen för att gråta der.
32 När nu Maria kom dit, der Jesus war, och fick se honom, föll hon till hans fötter och sade till honom: Herre, hade du warit här, hade min broder icke dött.
33 När nu Jesus såg henne gråta och äfwen Judarne, som hade kommit med henne, gråta, blef han förbittrad i sin ande och uppskakades
Förbittrad i sin ande, af helig, stark owilja och bitter sorg öfwer de kringståendes otro, att de icke tilltrodde honom den kärlek och magt, som han skulle bewisa, och uppskakades med djupt innerligt medlidande och deltagande för de swaga. ”Wi se här i Jesu heliga hjerta alldeles samma rörelser och samma wexling af känslor, som hos andra menniskor, blott att deri icke låg något syndigt.”
34 och sade: Hwar hafwen I lagt honom? De sade till honom: Herre, kom och se.
35 Och Jesus grät.
Så har Jesus, som för de sina helgat allt, äfwen helgat deras tårar wid grafwen. En from kyrkofader tillägger här: ”Hwarföre berättar evangelisten så noga och så uttryckligt den
- ↑ Namnen Tomas och Didymus betyda båda twilling.
- ↑ Se Luk. 24: 13.
_275.jpg&oldid=347754){kind=link}