| Jesu uppenbarelse. | Johannes’ Evangelium. | Kap. 21. | 299 |
16 Åter sade han till honom för andra gången: Simon, Jonas’ son, älskar du mig? Han sade till honom: Ja, Herre, du wet, att jag bar dig kär. Han sade till honom: Wårda mina får.
17 Han sade till honom för tredje gången: Simon, Jonas’ son, har du mig kär? Petrus wardt bedröfwad deröfwer att han för tredje gången sade till honom: har du mig kär? Och han sade till honom: Herre, du wet all ting; du wet, att jag har dig kär. Jesus sade till honom: Föd mina får.
För tredje gången. Tre gånger hade Petrus förnekat Herren. Härom måste han till sin förödmjukelse se en erinring i Jesu tre gånger upprepade fråga, om han, sedan hans tro blifwit stärkt, älskade honom. Denna erinring gjorde honom bedröfwad. Han wisste, att Jesus kände honom bättre, än han kände sig sjelf. Förr war hon allt för hastig att lita på sig sjelf; nu afgifwer han ödmjukt och med misstroende till sin egen kraft sitt swar. Men han swarar enligt sanningen, att han har Jesus kär. Af Jesu tre gånger upprepade fråga manas han då att wisa sin kärlek hädanefter bättre än förut skett. Och detta skulle han, som nu af Herrens trofasta kärlek likasom ånyo insättes i sitt apostoliska kall, wisa genom att föda Jesu lam och får. Härmed anförtros åt Petrus det käraste Jesus har, det som kostat Jesu blod. Kristi hjord bestod närmast af lam: af dessa blefwo sedan får. Och Petrus, såsom den förnämste af församlingens grundläggare och herdar, får uppdraget att wårda dem, ehuru alla apostlarne dertill äro satte. Jemför Ap.G. 20: 28.
18 Sannerligen, sannerligen säger jag dig: När du war yngre, omgjordade du dig sjelf och gick hwart du wille, men då du warder gammal, skall du uträcka dina händer, och en annan skall omgjorda dig och föra dig dit du icke will. 2 Petr. 1: 14.
Omgjordade du dig, såsom v. 7.
19 Men detta sade han för att gifwa tillkänna, med hurudan död han skulle förhärliga Gud. Och då han hade sagt detta, sade han till honom: Följ mig.
Med hurudan död, nemligen med korsdöden. Ty Petrus dog martyrdöden på samma sätt som hans mästare. Petrus fick då utsträcka sina händer på korsträdet. En annan skulle då omgjorda honom, nemligen med korsfästelsebanden, och sålunda leda honom, dit han efter naturen icke wille. Till dess skulle Petrus gå ut i werlden med evangelium om korset och leda Jesu lam och får på evangelii betesmark. Men sjelf skulle han följa öfwerherden — jemför kap. 13: 36 — följa honom i lifwet, följa honom i döden.
20 Och Petrus wände sig om och såg den lärjungen följa, hwilken Jesus älskade, och som under aftonmåltiden hade legat wid hans bröst och sagt till honom: Herre, hwem är den som förråder dig?
21 När Petrus såg honom, sade han till Jesus: Herre, huru skall det då gå med denne?
Huru skall det då gå med denne, som ock följer dig så nära, skall han äfwen lida eller undgå en så wåldsam död, som blifwit mig förutsagd?
22 Jesus sade till honom: Om jag will, att han skall förblifwa, till dess jag kommer, hwad kommer det dig wid? Följ du mig.
Till dess jag kommer, d. ä. tills församlingen blifwer fulländad. Detta inträffade, så widt det rörer fulländandet af församlingens grundläggning, wid den tid, då Johannes fick uppenbarelsen. Och just hufwudämnet i Uppenbarelseboken utgöres af Herrens ord: Jag kommer. I sjelfwa werket öfwerlefde Johannes de andra apostlarna, uppnådde en hög ålder, hade, äfwen han, sina swåra lidanden för Jesu skull, men dog en naturlig död. Till slut skall ock församlingen närmast före Kristi tillkommelses uppenbarelse blifwa mera genomträngd af den milda ande, den innerliga kärlek, det djupa, stilla, himmelska sinne och stora delaktighet af nådens och gudomsfullhetens öfwerswinneliga hemligheter, som utmärkte denne aposteln i högre grad än de öfriga.
23 Då gick det talet ut ibland bröderna, att denne lärjunge icke skulle dö. Men Jesus hade icke sagt till honom, att han icke skulle dö, utan: Om jag will, att han skall förblifwa, till dess jag kommer, hwad kommer det dig wid?
Bröderna. Jemför kap. 20: 17.
24 Denne är den lärjunge, som wittnar om detta och som har skrifwit detta, och wi weta, att hans wittnesbörd är sant.
Wi weta, wi alla trogna i hwilkas namn Johannes skref. Hade han förut, kap. 19: 35, uttalat sitt personliga wittnesbörd, så uttalar han nu en afslutning på sitt evangelium, mindre såsom en enskild person, än såsom en medlem af församlingen.
25 Men äfwen mycket annat finnes, som Jesus har gjort; och om detta, hwart och ett för sig, skulle uppskrifwas, tror jag, att icke ens hela werlden kunde rymma de böcker, som skulle skrifwas. Joh. 20: 30.
Rymma, fatta; ty alla Jesu werk och ord äro af oändligt djup och omfång i betydelse och innehåll.
_303.jpg&oldid=347809){kind=link}