Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 368.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
364 Tertullus talar emot Paulus. Apostlagerningarna. Kap. 24.

widtagna för detta folk genom din försorg, ädle Felix, det erkänna wi i allo och allestädes med all tacksägelse;

Då han, v. 2, nemligen Paulus, blef förekallad till förhör, började Tertullus sin anklagelse med ett smickrande loftal till ståthållarens ära.

4 men för att icke alltför länge uppehålla dig beder jag dig, att du i din mildhet wille höra några få ord af oss.

5 Ty wi hafwa funnit denne man wara en pest och en upprorsstiftare för alla Judar öfwer hela werlden och en hufwudman för Nasareernas parti,

De kristna kallades på den tiden Nasareernas parti.

6 hwilken ock har försökt att oskära templet; och wi hade ock gripit honom och wille döma honom efter wår lag. Ap. G. 21: 28.

7 Men öfwersten Lysias kom och tog honom med mycket wåld ur wåra händer och sände honom till dig Ap. G. 21: 32 f. 23: 10.

8 och befalde, att hans åklagare skulle komma till dig. Och du kan nu sjelf förhöra honom och öfwertyga dig om allt det, för hwilket wi anklaga honom.

9 Och äfwen Judarne anföllo honom och sade, att det så war.

10 Då swarade Paulus, när landshöfdingen winkade åt honom, att han skulle tala: Emedan jag wet, att du sedan många år är domare öfwer detta folk, förswarar jag min sak med frimodighet,

Felix hade nu warit ståthållare öfwer Judeen ungefär i 6 års tid, och kunde således hafwa kännedom om den judiska lagen och de stadgar, som de af den romerska regeringen hade tillåtelse att efterlefwa.

11 då du kan få weta, att det icke är mer än tolf dagar, sedan jag kom upp till Jerusalem för att tillbedja.

Icke mer an tolf dagar, inberäknade de 5 dagar han suttit fången i Cesarea, och de föregående dagar, under hwilka han warit fängslad. Det war således ej rimligt, att han på så kort tid kunnat anstifta oroligheter.

12 Och hwarken i templet hafwa de funnit mig tala med någon eller anställa något upplopp ibland folket, icke heller i synagogorna eller i staden, Ap. G. 25: 8. 28: 17.

13 icke heller kunna de inför dig bewisa det, för hwilket de nu anklaga mig.

14 Men det bekänner jag för dig, att jag efter den wäg, hwilken de kalla parti, så dyrkar mina fäders Gud, att jag tror allt det som är skrifwet i lagen och profeterna

15 och har samma hopp till Gud, som dessa ock hysa, att de dödas uppståndelse skall ske, både de rättfärdigas och de orättfärdigas. Dan. 12: 2. Joh. 5: 28 f. Ap. G. 23: 6.

16 Derföre winnlägger jag mig ock om att hafwa ett oförwitligt samwete inför Gud och menniskor alltid. Ap. G. 23: 1. 1 Petr. 3: 16.

17 Men efter många år kom jag för att föra några almosor till mitt folk och offer. Ap. G. 11: 29 f. Rom. 15: 25. Gal. 2: 10.

Dessa almosor woro de gåfwor, som de kristna församlingarna i Grekland och i Mindre Asien hade genom aposteln Paulus skickat till församlingen i Jerusalem. Med offren menas nasiroffren, kap. 21: 24. Härmed war Judarnas anklagelse wederlagd.

18 hwarwid några Judar från Asien funno mig renad i templet, utan folkstockning eller buller. Ap. G. 21: 26 f.

Om denna rening, se kap. 21: 26, 27.

19 Och de hade bort wara tillstädes inför dig och klaga, om de hade något emot mig.

20 Eller säge dessa sjelfwa, hwad orätt de hafwa funnit hos mig, då jag stod inför rådet,

21 om icke för detta enda ordets skull, som jag utropade, då jag stod ibland dem: För de dödas uppståndelses skull står jag i dag till rätta inför eder. Ap. G. 28: 20.

Eftersom ibland Judarna woro så olika partier, så borde hela det fariseiska partiet, likaså mycket som Paulus, ställas till rätta, om uppståndelsens lära skulle gälla såsom grund till anklagelsen, och han har redan wisat, att anklagelsen i öfrigt war ogrundad.

22 Men när Felix hörde detta, uppsköt han deras sak, emedan han hade en noggrannare kunskap om den wägen, och sade: När öfwersten Lysias kommer ned, skall jag noga undersöka eder sak.

Emedan han hade m. m., grt.: sedan han nogare underrättat sig om det, som rörde den wägen (läran).

23 Och han befalde höfwitsmannen, att Paulus skulle hållas i förwar, men få någon lindring, och att han icke skulle hindra någon af hans närmaste att wara honom till tjenst.

Felix insåg nu ganska tydligt, att hela anklagelsen berodde på en twistefråga i religionen.