Pauli första Bref till Korintierna.
Inledning.
Korint war en stor och blomstrande handelsstad i Grekland, och der midt i hwimlet af den gamla hedendomens prunk och glans och yppighet hade aposteln Paulus sjelf grundat en kristen församling; se Ap. G. kap. 18, och sedan han lemnat denna för hans hjerta så dyrbara plantering, skref han till dessa kristna detta utförliga bref från Efesus omkring år 55 efter Kristi födelse. Innehållet omfattar ganska många ämnen och är i hög grad rikhaltigt och wigtigt för Kristi kyrka i alla tider.
1 Kapitlet.
Aposteln helsar de Kristna i Korint, warnar dem för söndringar och erinrar dem derom, att innehållet af hans predikan är evangelium om den korsfäste Kristus.Paulus, genom Guds wilja kallad till Jesu Kristi apostel, och brodern Sostenes 2 Kor. 1: 1. Ap. G. 13: 17.
2 till den Guds församling, som är i Korint, de helgade i Kristus Jesus, de kallade heliga, tillika med alla dem som åkalla wår Herre Jesu Kristi namn på hwarje ort, både deras och wår. Joh. 17: 19. Ef. 1: 1. 1 Tess. 4: 7. 2 Tim. 1: 9.
3 Nåd ware med eder och frid af Gud, wår Fader, och Herren Jesus Kristus! Rom. 1: 7. 2 Kor. 1: 2. Gal. 1: 3. Ef. 1: 2.
Dessa twenne verser tillsamman utgöra inledningen till hela brefwet. I den 1:sta versen innehålles hans namn och embete, som skrifwer detta bref. Det är Paulus, genom Guds wilja kallad till Jesu Kristi apostel, hwilken höga kallelse han alltså hwarken tagit sig sjelf eller bekommit genom blott menskligt wal, utan allenast genom Guds fria nåd. Härmed har Paulus uttalat grunden både till sitt från all sjelfupphöjelse skilda embetsanseende och till sin tacksamma beredwillighet att tjena dem, till hwilka han skrifwer. Men han skrifwer här tillika från brodern Sostenes, hwilken han kallar ej blott en broder, såsom alla kristna kallas bröder, utan brodern, således en för de kristna i Korint bekant kristlig person. Det är sannolikt, att det war samme Sostenes, som nämnes i Ap. G. 18: 17. Emedan aposteln helsar äfwen i hans namn, har man trott, att han warit en yngre medhjelpare, som skrifwit detta bref, eftersom Paulus förestafwade det, och således att Sostenes wid detta bref gjort samma tjenst som Tertius gjorde wid brefwet till Romarne (Rom. 16: 22). Uti 2:dra versen blir den församling, till hwilken helsningen sker, tecknad med sådana drag, som särskildt syfta på hela brefwets ändamål. Aposteln helsar alltså till den Guds församling, som är i Korint; men han helsar dem, af hwilka hon bestod, såsom de helgade eller heliggjorda i Kristus Jesus, d. ä. igenom gemenskapen med Kristus från werlden afsöndrade och åt Gud inwigda, såsom de af nåd kallade heliga, tillika med alla dem, med hwilka de woro så kallade i och till den innerligaste gemenskap, alla dem, som icke blott i Korint, utan öfwerallt i tron åkalla wår Herre Jesu Kristi namn på hwarje ort, både deras eller der de befinna sig, och wår eller der wi befinna oss. Härmed angifwes alltså den widt utbredda gemenskap, som i tron eger rum mellan alla, som åkalla Herrens namn, en sak, som war i synnerhet wigtig att ställa den korintiska församlingen för ögonen, då hon befans wara inom sig söndrad i partier. Dermed öfwerensstämmer ock noga innehållet af sjelfwa helsningen i 3:dje versen eller det, som tillönskas församlingen. Ty ju mer nåd och frid wederfares en församling, desto mer tillbakatränges det köttsliga sinnet och söndringen bland dem, som fått gemensam heliggörelse, gemensam nådekallelse.
4 Jag tackar min Gud alltid för eder skull för den Guds nåd, som har blifwit eder gifwen i Kristus Jesus, Rom. 1: 8.
I denna början röjer sig apostelns kristliga wishet, kärlek och saktmod. Innan han kommer med de allwarsamma förmaningar och
_426.jpg&oldid=348053){kind=link}