Pauli Bref Till Efesierna.
Inledning.
Efesus war en mycket stor, rik och namnkunnig handelsstad i Mindre Asien, belägen wid en wik af Medelhafwet. Der war det berömda Dianatemplet, och afgudadyrkan öfwades der i högsta glans och prål. Denna stad war också berömd såsom lärdomssäte. Handel och lärdom sammanförde der en stor mängd menniskor. Greklands och Österlandets olikartade bildning, afgudadyrkan, seder och bruk kommo här i beröring med hwarandra mer än på något annat ställe i hela den gamla werlden. På sin resa från Korint till Jerusalem, som beskrifwes i Ap. G. 18: 19–22, predikade Paulus evangelium i Efesus, och på sin återresa wistades han i Efesus nära tre års tid, emedan denna stad war en så wigtig medelpunkt, att derifrån kunde till många folk banas wäg för evangelium. Men här war också evangelii lära synnerligen utsatt för faran, att blifwa förfalskad genom tillblandning af werldslig lärdom och hedniska grundsatser. Genom evangelii predikan uppstod här en stor kristen församling. Både Judar och hedningar blefwo omwända, se Ap. G. 18: 19–28; kap. 19. De kristna, som förut warit Judar, wille äfwen i Efesus tillwälla sig företräde framför dem, som warit hedningar, likasom det skedde uti Galatien, och de wille i kristendomen inblanda judendomen. Dessutom uppstodo i Mindre Asien wissa irrlärare, i synnerhet i Kolossæ, hwilka påstodo, att man icke blott genom Kristus, utan också genom änglar kunde komma till gemenskap med Gud. För att befästa de kristna i deras tro på salighetens rena ord och genom ett skrifwet ord gifwa dem ett klart ljus om Kristus och om församlingens saliga gemenskap med honom samt warning för all willfarelse och alla synder, skref aposteln detta bref till församlingen i Efesus under de twå åren, han war fången i Rom, se Ap. G. 28. Aposteln bewisar, att de omwände hedningarne woro lika mycket delaktige af nådens rikedomar i Kristus, som de omwände Judarne, och Andens enhet de trogna emellan ställes dem klart för ögonen. I motsats till afgudatjenstens fåfängliga, glänsande prål, framställer aposteln Kristi församlings inre härlighet och andeliga rikedom; mot den werldsliga wishetens förförande sken ställes den himmelska wisheten, som för oss uppenbarar mycket af de gudomliga och ewiga tingens hemligheter. Brefwet slutar med en lång och utförlig warning mot de synder och frestelser, för hwilka kristna äro utsatta genom sitt naturliga förderf, werldens exempel och lockelser och genom satanisk inflytelse. Dessa frestelser woro i synnerhet i Efesus ganska swåra och kraftiga, och aposteln wisar, att blott genom Guds nåd och Andens wapen är det möjligt att winna seger öfwer andeliga fiender.
1 Kapitlet.
Aposteln tackar Gud för hans nåd i Kristus och beder för församlingen.Paulus, Jesu Kristi apostel genom Guds wilja, till de heliga, som äro i Efesus, och troende i Kristus Jesus. Joh. 17: 19. 2 Kor. 1: 2. Rom. 1: 7.
2 Nåd ware med eder och frid af Gud, wår Fader, och Herren Jesus Kristus!
Heliga och troende kallas dessa kristna! De som i tron äro införlifwade med Kristus äro delaktige af hans rättfärdighet och helighet. Denna apostoliska helsning stäldes icke blott till de troende i Efesus, utan till alla Kristi kyrkas rätte medlemmar i alla tider. Du som i tron läser detta, till dig säger den Helige Ande: nåd ware med dig och frid o. s. w. Paulus inskärper här särskildt den sanning, att han war Jesu Kristi apostel genom Guds wilja till att predika evangelium, hwarigenom de blifwit kristna, och att derföre Kristi Ande nu talade genom honom i detta bref.
3 Wälsignad ware Gud och wår Herre Jesu Kristi Fader, som har wälsignat oss med all andelig wälsignelse i det himmelska, i Kristus;
I det himmelska, egentligen i de himmelska (nemligen rum), d. ä. i himmelen. De, som i tron äro införlifwade med Guds Son, hafwa Gud till Fader genom honom, och de äro i honom äfwen i förening med himmelen samt med
_507.jpg&oldid=348261){kind=link}