| Fiender till Kristi kors. | Till Filipperna. | Kap. 3, 4. | 531 |
18 Ty många wandra, såsom jag ofta sade eder och nu till och med gråtande säger, såsom fiender till Kristi kors, Gal. 6: 12.
19 hwilkas ände är förtappelse, hwilkas gud är buken, och hwilkas ära ligger i deras skam, och hwilka trakta efter det jorden tillhörer.
Sedan aposteln wisat, huru en rätt kristlig wandel skall wara beskaffad, och hänwisat dem till sitt och andras föredöme deri, hwilka så wandrade, wänder han här åter sitt tal mot de falske och skrymtaktige, v. 2, kap. 1: 16, hwilka han med djup smärta öfwer deras förwillelse och andras förwillande kallar fiender till Kristi kors. De wille synas wara Kristi tjenare, 2 Kor. 11: 23, men woro dock fiender till hans kors: icke blott motståndare till läran om Kristi försoningsdöd, i det de lägga lagens gerningar till rättfärdighetsgrund jemte Kristus, utan ock i följd deraf motståndare till försakelsens kors i Kristi efterföljelse. De wilja ingenting försaka af werlden och sig sjelfwa eller något lida för Kristi skull. Korsets förargelse blifwer så om intet, Gal. 5: 11, och de slippa att blifwa förföljda för Kristi kors’ skull, Gal. 6: 12. Sådan predikan och werldslikställighet uppwäcker ingen fiendskap. Detta göra de derföre, att deras buk är deras gud, men förtappelfen blifwer deras lott, efter de försmådde den allena räddande frälsaren och hans kors. Att hafwa buken till gud betyder icke blott att anse wällefnad för det högsta goda eller sörja för lifsuppehälle mer än för himmelriket, utan det betyder det herskande köttsliga sinnelaget i hela dess omfång. Der Kristus icke är med sitt kors och sin Ande, der äro äfwen de snillrikaste tankar och inbillningskraftens skönaste drömmar frukter af den blott naturliga lifskraften, som näres och underhålles genom lekamlig föda, huru blixtrande, huru ljusa, glödande och intagande de än må synas. Hwar och en, som icke genom Kristi kors är förlossad ifrån synden, trälar under köttet i ett jordiskt sinne, han må wara lärd eller olärd, ärbar eller träl under de grofwa lustarna. Ögonens begärelse, köttets begärelse och lefwernets högfärd, dessa tre djupaste rötter af syndaförderfwet, bära sina frukter, der icke Kristi kors blifwit i hjertat inplanteradt. Den som söker sin ära i skam, skall också slutligen med all sin ära warda till skam, ty Kristus will ära blott dem, som här ärat honom. Matt. 10: 32, 33.
20 Ty wårt samfund är i himmelen, hwarifrån wi ock wänta Frälsaren, Herren Jesus Kristus, 2 Kor. 1: 7. Ef. 2: 6. Kol. 3: 3. 1 Tess. 1: 10. Ebr. 13: 14.
21 som skall förwandla wår förnedrings kropp, så att han warder lik hans härlighets kropp, eller den kraft, hwarmed han förmår att äfwen underlägga sig allt. 2 Kor. 15: 25 f., 42 f. Kol. 3: 4. 1 Joh. 3: 2.
Sambandet med föregående vers är detta: Fienderna till Kristi kors äro jordiskt sinnade, hafwa således sitt samfund, sitt borgerskap på jorden, ty de trognas borgerskap är i himmelen. Paulus uppmanar församlingen att wara hans efterföljare, v. 17, och wisar nu hwarföre de skola följa honom och hwad lönen skall blifwa. Samfund, grt. borgerskap. Jesus Kristus är himmelrikets Konung, de pånyttfödda menniskorna äro hans borgare, hans undersåter, de äro införlifwade med honom i nåderiket här på jorden, för att här beredas till medlemmar af härlighetens rike i himmelen, de äro såsom främlingar på jorden, såsom wandringsmän till ett högre hem, de äro Guds husfolk och hafwa sina namn skrifna i lifwets bok. Derföre skola de ock hafwa ett himmelskt sinne och wänta på Herren Jesu Kristi tillkommelse, såsom en brud wäntar på sin brudgumme. Upp. 22: 17. Icke med den lekamliga döden kommer för de trogna den saliga fulländningen, utan de blifwa fulländade i uppståndelsen till härlighet. Då Kristus kommer, få de i stället för den förgängliga kropp, som här har med sig synd och död, en förklarad kropp, som har likhet med Kristi förhärligade kropp, och har sin upprinnelse af hans lekamen och blod. Såsom wi hafwa ärft wår dödliga kropp med syndigt kött och blod från den förste Adam, så få wi af den andre stamfadren, den siste Adam, nemligen Kristus, en andelig kropp, och såsom wi hafwa burit den jordiskas bild, så skola wi ock bära den himmelskas bild. 2 Kor. 15: 49. Denna andeliga kroppens grundämne och den himmelska lifskraften, hwarigenom den uppkommer, nedlägges och inplantas i menniskan i den nya födelsen, ty genom tron emottager han Herren Kristus, och Kristus säger: den som tror på mig, han har ewigt lif. Jag är lifwets bröd — den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har ewigt lif, och jag skall uppwäcka honom på den yttersta dagen. Joh. 6: 47, 48, 54. Denna himmelska lifskraft meddelar Kristus åt de pånyttfödda beständigt genom tron, men på ett sakramenterligt sätt i den heliga nattwarden. Med den kraft, hwarmed han skall förklara hela skapelsen och göra nya himlar och en ny jord, will han uppwäcka och förklara alla trogna; och då blifwa Guds barn uppenbarade med honom i härlighet. Kol. 3: 4. Rom. 8: 19. Då skall denna närwarande skapelsen fulländas till ett förklaradt skick, den skall warda frigjord ifrån förgängelsens träldom till Guds barns härliga frihet. Rom. 8: 21. ”Se hwad denna Kristi rättfärdighet bringar för ära och härlighet äfwen åt wår kropp! Huru kommer denna fattiga, syndiga, eländiga, orena kropp dertill, att han skall warda lik med Guds Sons kropp, med Majestätets Herre? Wälan, menniskorättfärdighet, förtjenst, berömmelse och kraft göra här icke det ringaste dertill; men det är här en annan kraft och werkan, nemligen den, som kan underkasta honom all ting”.
4 Kapitlet.
Förmaningar, tacksägelser och hälsningar.Derföre, mina älskade och efterlängtade bröder, min fröjd och min krona, stån sålunda fast i Herren, mina älskade.
_535.jpg&oldid=348341){kind=link}