| 534 | Slutönskan. | Pauli Bref Till Filipperna. | Kap. 4. |
till kristendomen, så att hon snart befalde en swår förföljelse mot de kristna, ett kort tid sedan detta bref war skrifwet. Men wid kejsarens hof hade somliga blifwit kristna, och denna församling af helgon, som stod såsom ett ljus ända inwid medelpunkten af hedendomens mörker, sänder genom aposteln sin helsning till församlingen i Filippi. Denna helsning är ett uttryck af den kärlek och Andens enhet, som är föreningsbandet emellan alla sanna kristna, och tillika kunde det lända till uppmuntran i församlingen i Filippi under förföljelsen och smäleken, då de fingo höra, att äfwen bland kejsarens hoffolk funnos trogna kristna, som icke blygdes att bekänna den korsfäste såsom sin försonare, Herre och Konung. Dessa kristna wid Neros hof kunna också lära oss, att ingen yttre ställning i lifwet gör det omöjligt att blifwa en sann kristen; och då de, som icke wilja omwända sig till Herren, åberopa sig på sin timliga kallelse och de hinder, som derwid ligga i wägen för sann gudaktighet, så hör allt detta till ”de obotfärdigas förhinder”.
23 Wår Herre Jesu Kristi nåd ware med eder alla! Amen.
Se Rom. 16: 24. Med tillönskan af nåd och således med bön börjar och slutar aposteln sina sändebref till församlingarna, och så böra både själaherdar och andra kristna i bön och förbön tillönska hwarandra allt godt, och dertill twingar Kristi kärlek, då den råder i hjertat.
_538.jpg&oldid=348350){kind=link}