| De olydigas straff. | Till Tessalonikerna. | Kap. 1, 2. | 557 |
måste lida ondt. De som bedröfwa Guds folk bewisa derigenom sitt hat till sanningen, till heligheten och till Gud sjelf, och så mycket mera år det derigenom uppenbart, att den dom är rättwis, som slutligen öfwergår dem. Men då wedergällningsrätten tillhörer Gud allena, så skall Guds folk aldrig sjelf hämnas på sina fiender, utan blott söka att wedergälla ondt med godt. Min är hämnden, jag skall wedergälla, säger Herren, Rom. 12: 19.
7 och att gifwa eder, som bedröfwens, wederqwickelse med oss, när Herren Jesus warder uppenbar från himmelen med sin magts änglar, 1 Tess. 4: 16.
Den fullkomliga wedergällningen inträder då Herren Jesus warder uppenbar, Kol. 3: 4. Änglarne äro Guds sändebud och uträtta hans befallningar med den magt och de krafter han gifwer. I skapelsen fröjdade sig morgonstjernorna; då lagen utgafs, woro änglahärar werksamma; wid Kristi födelse, uppståndelse och himmelsfärd uppenbarade sig änglar, och wid Kristi tillkommelse till domen är han omgifwen af änglahärar och utsänder änglar att församla hans utwalda. Wederqwickelse, d. ä. frid och förlossning från allt ondt. Gud uppenbarar sin rättfärdighet, helighet och rättwisa, i det han försätter hwarje förnuftigt wäsen i det tillstånd, som motswarar detta wäsens inre beskaffenhet, salighet för de heliga, qwal för de onda.
8 i eldslåga, för att hämnas på dem som icke känna Gud och icke lyda wår Herre Jesu Kristi evangelium, Rom. 2: 8. 2 Petr. 3: 7.
De som dömas med hämndens dom, äro af tweggehanda betydligt olika beskaffenhet, nemligen först sådane, som icke känna Gud, således Judar, muhammedaner, hedningar och alla sådane, som äro okunniga i Guds ord, äfwen om de kallas kristna; för det andra alla sådana, som hafwa mer eller mindre kristlig kunskap, men icke wilja lyda Kristi evangelium. Alla som icke lyda evangelium, ställa sig sjelfwa under lagen. Hwad den syndiga menniskan efter lagen har att wänta, betecknas genom Sinais brand och ljungeld, 2 Mos. 19: 16. De som icke lyda evangelium och icke anamma frälsningen med tron, wälja sjelfwa lagens förbannelse och Guds rättfärdiga wredes eld, se 5 Mos. 4: 24. Ebr. 12: 29. 2 Petr. 3: 10.
9 hwilka skola lida straff, ewigt förderf ifrån Herrens ansigte och från hans krafts härlighet,
Den allsmägtige domarens ansigte och hans magts härlighet äro redan tillräckliga att förorsaka de opånyttfödda menniskorna den allra största förskräckelse och häpnad, se Upp. 6: 15, 17. Luk. 23: 30. Och alla jordens folk skola jemra sig, Upp. 1: 7.
10 när han kommer för att på den dagen förhärligas i sina heliga och beundras i alla dem som tro. Ty wårt wittnesbörd till eder har blifwit trodt.
Då Herren Jesus kommer, blifwer han förhärligad i sina heliga, och de blifwa uppenbarade med honom i härlighet; de afsomnade uppstå med en förklarad lekamen, de troende, som lefwa wid hans tillkommelse, blifwa förwandlade och utan lekamlig död förhärligade. Han uppenbarar sin förunderliga kraft och sin gudomsmagt i alla dem, som i tron äro delaktige af Guds natur, de blifwa då uppenbarade såsom Guds barn, de blifwa till själ och kropp förklarade; och detta skall hos alla, som äro qwar i synden och mörkret, förorsaka den allra största förundran; ja, äfwen hos de troende sjelfwa, då det blifwer dem uppenbart, hwad Gud har beredt åt dem, som älska honom, 2 Kor. 2: 9. Detta skall ske på den dagen. De orden: ty wårt wittnesbörd till eder har blifwit trodt, d. ä. predikan om Kristus, tillägger aposteln, för att stärka deras tillförsigt, att ock dem skall wederfaras den härlighet som förestår de trogna.
11 Fördenskull bedja wi ock alltid för eder, att wår Gud wille anse eder wärdige kallelsen och krafteligen fullborda hwarje godhetens uppsåt och trons werk,
Med förbönen wisar aposteln här, att det är Gud allena, som kan göra menniskan wärdig till kallelsens härlighet och genom sin kraft uppfylla den nya wiljans goda uppsåt och trons werk, som han i sina utkorade har begynt.
12 på det att wår Herre Jesu Kristi namn må warda förhärligadt i eder, och I uti honom, efter wår Guds och Herren Jesu Kristi nåd.
På den stora dagen skall Kristi namn blifwa förhärligadt i hela Guds folk, och Guds folk förhärligas i honom, emedan hans öfwerstepresterliga och konungsliga embete då skall uppenbara sin fullkomliga kraft i alla de utkorade. Att blifwa omwänd, rättfärdiggjord och pånyttfödd, att få lida i Jesu efterföljelse, att blifwa helgad i sanningen, att blifwa förklarad till den inwertes menniskan och förhärligad i uppståndelsen — allt detta är ett nådens werk, hwarigenom Kristus blifwer förhärligad i alla de benådade.
2 Kapitlet.
Antikrists uppträdande före Kristi tillkommelse. Förmaning till ståndaktighet.Men wi bedja eder, mina bröder, angående wår Herre Jesu Kristi tillkommelse och wårt församlande till honom,
I afseende på Kristi tillkommelse och alla troendes slutliga och fullkomliga förening med honom gifwer aposteln här en så wigtig underwisning, att han bedjande uppmanar alla att akta derpå.
2 att I icke hastigt låten rubba eder ifrån besinningen eller förskräcka eder,
_561.jpg&oldid=348414){kind=link}