| Sluthelsning. | Till Tessalonikerna. | Kap. 3. | 561 |
i Herren Jesu namn, och derföre bör den så mycket mera behjertas.
13 Och I, mina bröder, förtröttens icke att göra det goda. Gal. 6: 9.
Flit och arbetsamhet har en dubbel frukt: först att man förwärfwar sig sitt uppehälle, så att man icke behöfwer wara för någon beswärlig, och dernäst att man kan understödja dem, som äro i nöd.
14 Och om någon icke lyder wårt ord i detta bref, så antecknen honom och hafwen ingen umgängelse med honom, att han må blygas. Matt. 18: 17. 2 Kor. 5: 9 f.
På detta sätt skulle förödmjukelsen göras ännu eftertryckligare, se v. 6, och om allt detta icke wille hjelpa, så war den lättjefulle och oordentlige på detta sätt betecknad såsom evangelium olydig.
15 Hållen honom dock icke för en owän, utan förmanen honom såsom en broder.
Huru all förmaning bör ske i sann kärlek och saktmodighet, på det man icke må bortstöta och förderfwa, utan winna och rädda dem, som förmanas, se Gal. 6: 1. Jak. 5: 19, 20.
16 Och fridens Herre sjelf gifwe eder friden alltid på allt sätt. Herren ware med eder alla! 1 Tess. 5: 23.
Fridens Herre är fridsfursten Kristus, hans rike är fridens rike, och denna frid will han gifwa åt fridens barn. Se 4 Mos. 6: 26. 1 Tess. 5: 23. Äfwen då inbördes warningar och förmaningar bepöfwas, är det högst nödwändigt att gifwa akt, att icke friden störes. Rom. 12: 18.
17 Helsningen med min, Pauli, hand, hwilket är tecknet i hwarje bref. Så skrifwer jag. 2 Kor. 16: 21.
Om nödwändigheten af apostelns egenhändiga helsning och namnteckning, se Kol. 4: 18. Denna påskrift war för församlingen i Tessalonika särskildt behöflig, derföre att falska lärare försökte bedraga församlingen med diktade bref. 2 Tess. 2: 2.
18 Wår Herre Jesu Kristi nåd ware med eder alla! Amen.
Se 1 Tess. 5: 23.
_565.jpg&oldid=348426){kind=link}