Sida:Biblia Fjellstedt III (1890) 624.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
620 Trons kraft. Tålamod. Brefwet Till Ebreerna. Kap. 11, 12.

konungariken, öfwat rättfärdighet, fått löften, tillstoppat lejons munnar, 2 Sam. 8: 1 f. 10: 19. 7: 12 f. 1 Kon. 9: 4 f. Dom. 14: 5 f. Dan. 6.

34 släckt elds kraft, undkommit swärdsegg, blifwit starke efter swaghet, blifwit wäldige i krig och drifwit främmande härar på flykten. Dan. 3. 1 Sam. 18: 10 f. 1 Kon. 19: 1 f. 2 Kon. 6: 8 f. Dom. 16: 28 f. Es. 38. Dom. 6 f. 2 Krön. 20.

Om dessa utmärkta personer, som nämnas såsom lärorika exempel på tro, se Dom. 6: 11. 2 Sam. 2: 4. 1 Sam. 7: 15. Dom. 15: 15; kap. 16: 30; kap. 11. Israels domare besegrade konungariken, jfr Dom. 7: 15–25. Ps. 44: 3, 4. På detta sätt blef Kanaan intaget i Josuas tid genom tron på Israels Gud. I denna tro segrade David, 2 Sam. 8: 1–14. I rättfärdiga gerningar och i offentlig rättfärdig lagskipning bewisade många fromma fäder sin tro på den rättfärdige Guden, se 2 Sam. 8: 15. 1 Kon. 10: 9. 2 Krön. 19: 5–7. Särskilda löftens fullbordan skedde genom tron, se Dom. 7: 22. 2 Sam. 5: 19, 20. 2 Krön. 20: 14–26. De tre män, som NebucadNezar för deras fromhets skull lät kasta i den glödande ugnen, släckte eldens kraft genom sin tro. Dan. 3: 26. Och genom Daniels tro tillstoppades lejons munnar. Dan. kap. 6. Elias blef räddad från swärdsegg genom sin tro. 1 Kon. 18: 10. Simson blef stark efter sin swaghet. Dom. 15: 18; kap. 16: 23, Barak blef wäldig i krig, Dom. 4: 14, och Gideon och andra drefwo främmande härar på flykten. Alla dessa segrade genom tron på Israels Gud, såsom lärorika exempel för oss, att wi på samma sätt kunna öfwerwinna i all nöd, i alla faror, i alla strider.

35 Qwinnor hafwa återfått sina döda genom uppståndelse; andra hafwa blifwit lagda på sträckbänk och icke welat mottaga befrielsen, på det att de skulle få en bättre uppståndelse. 1 Kon. 17: 28. 2 Kon. 4: 17 f. 2 Matt. 6 f.

Qwinnor hafwa genom tron fått sina döda lefwande igen, se 1 Kon. 17: 18–24. 2 Kon. 4: 21–36. Lagda på sträckbänk och dödade för sin tros skull blefwo många i Makkabeernas tid, såsom Elieser och 7 söner med deras moder (2 Makk. kap. 6 och 7). Upp. 6: 9. De wille hellre dö än förneka sin tro, ty de wille hellre hafwa en oförgänglig uppståndelse, än den, som skedde med den sunamitiska qwinnans son.

36 Somliga hafwa fått lida bespottelser och gisslingar och derjemte bojor och fängelse, Jer. 20: 1 f.

37 blifwit stenade, ihjelsågade, satta på prof, dödade med swärd, hafwa gått omkring i fårskinn och gethudar, nödlidande, plågade, misshandlade; 1 Kon. 21: 13. 2 Krön. 24: 20 f. 2 Kon. 1: 8.

38 hwilka werlden icke war wärdig, kringirrande i öknar och berg och hålor och jordens klyftor. 1 Kon. 18: 4. 19: 9. 1 Makk. 2: 27 f. 2 Makk. 5: 27.

De lidanden, som här uppräknas, och ännu flera, öfwergingo de troende i gamla testamentet och en stor del af de första kristna, som måste i hunger och ett utblottadt tillstånd hölja sig i djurskinn, dölja sig i ödemarker, i jordkulor och bergskrefwor, och alla dessa hafwa just genom sitt tålamod i dessa lidanden bewisat att de wille tro och lyda Herren och hellre lida menniskors wrede än förneka sin Gud och frälsare.

39 Och ehuru alla dessa genom tron hafwa fått wittnesbörd, hafwa de dock icke utfått löftet,

40 emedan Gud för oss hade sörjt för något bättre, på det att de icke utan oss skulle warda fullkomnade.

Dessa alla, som sålunda lidit för sin tros skull, hafwa fått wittnesbörd af Herren, att de hörde till hans folk, men de fingo icke fullbordan af löftet här i tiden; de trodde på ett bättre lif och en fullkomlig fullbordan af alla Herrens löften i den stora fulländning, då alla troende skulle warda fullkomnade. På denna fulländning wäntade de i tron, och derpå wänta alla troende, till dess de alla blifwa samlade till en skara, den ingen räkna kan, och undfå lifwets owanskliga krona.

12 Kapitlet.

Förmaning att följa de gamla troswittnenas exempel af tro och ståndaktighet.

Må fördenskull ock wi, då wi hafwa rundt omkring oss en så stor sky af wittnen, aflägga allt som tynger och synden, som alltid låder wid oss, och med uthållighet löpa i den täflingskamp, som är oss förelagd,

2 och se på trons begynnare och fullkomnare, Jesus, hwilken, i stället för den glädje, som förelåg honom, led korset och aktade icke smälek och sitter på högra sidan af Guds tron. Ebr. 2: 10. 1: 3.

Antalet af troswittnen är så stort, att det är såsom en molnsky. De troende, som hafwa öfwerwunnit och segrat i tron, framställas af aposteln såsom en otalig skara af åsynawittnen, omgifwande den stridande församlingen på jorden, likasom i forntiden bland hedningarne wid skådespelen på wädjebanan en stor mängd af åskådare sutto på båda sidor såsom wittnen till löpandet och andra kämpaspel. De, som skalle löpa på en sådan wädjebana, lade ifrån sig de kläder, som de kunde undwara, och allt det, som kunde betunga dem och hindra dem i loppet. Med detta lopp jemför aposteln de troendes wandring. genom tiden till det ewiga målet, och förmanar dem att aflägga synden såsom den börda, som mer än allt annat hindrar och betungar. Låt oss aflägga hwarje börda och synden, som är så nära omgifwande oss. Således icke blott det,