| 660 | Trons kraft. | Johannes’ Första Bref. | Kap. 4, 5. |
Se v. 8—12. Så nödwändig är kärleken, såsom en frukt af tron och såsom en werkan af Guds Ande hos de trogna, att om kärleken upphör, så slocknar äfwen tron.
17 Deruti är kärleken fullkomnad hos oss, att wi hafwa frimodighet på domens dag, ty såsom han är, så äro ock wi i denna werlden. Joh. 15: 10 f. Jak. 2: 13.
18 Räddhåga är icke i kärleken, utan den fullkomliga kärleken utdrifwer räddhågan, ty räddhågan medför pina, och den som rädes är icke fullkomnad i kärleken.
Guds kärlek förhärligar sig i Guds barn, på det de må blifwa förlossade från räddhågan och träldomsanden, så att de icke behöfwa frukta för döden och domen. Genom kärleken blifwer själen allt mera lika med Kristus redan i denna werlden, 2 Kor. 2: 16. 2 Kor. 3: 18. I den rätta kärleken till Jesus är också ljuflig tillförsigt och frimodighet. Då trälaktig räddhåga för döden och domen ännu plåga hjertat, så är det ännu icke rätt frigjordt från alla jordiska eller syndiga band, det är ännu deladt mellan Gud och något annat, se 2 Kor. 1: 7.
19 Låtom oss älska; ty han har först älskat oss.
20 Om någon säger: jag älskar Gud, och hatar sin broder, är han en lögnare. Ty den som icke älskar sin broder, som han har sett, huru kan han älska Gud, som han icke har sett? 1 Joh. 3: 17.
21 Och detta budet hafwa wi af honom, att den som älskar Gud, han skall ock älska sin broder. 3 Mos. 19: 18. Joh. 13: 34 f, 15: 12. Ef. 5: 2. 1 Tess. 4: 9. 1 Petr. 4: 8. 1 Joh. 3: 11.
Se v. 10, 11. Emedan det är lättare att älska bröderna, som man kan se, än att älska Gud, som man icke kan se, så är det häraf tydligt, att den, som icke älskar sin broder, kan icke hafwa någon kärlek till Gud; ty kärlek till honom kan icke finnas utan kärlek till bröderna. Se Joh. 13: 34; kap. 15: 12. Ef. 5: 2. 1 Tess. 4: 9. 1 Joh. 3: 11–23. Matt. 22: 37–40. De troende äro Kristi lemmar; om wi älska dem, älska wi honom sjelf. Se 2 Kor. 12: 12–27. Matt. 25: 40–45.
5 Kapitlet.
Trons kraft. Guds wittnesbörd. Bön och förbön.Hwar och en som tror, att Jesus är Kristus, han är född af Gud, och hwar och en som älskar den som födde, han älskar ock den som är född af honom. Joh. 1: 12 f. 1 Joh. 4: 2.
Den, som tror på Jesus såsom Kristus, Messias, werldens frälsare, Guds Lam, som borttager werldens synd, och såsom profet, öfwersteprest och konung, står just genom denna tro i lifsgemenskap med honom, och just i denna gemenskap med honom består den nya födelsen och det nya lifwet, såsom Paulus säger: Jag lefwer icke mera jag, utan Kristets lefwer i mig; och det jag nu lefwer i köttet, det lefwer jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgifwit sig sjelf för mig, Gal. 2: 20. Den som sålunda är införlifwad med Guds Son, är i honom ett Guds barn och har i barnaskapet Guds kärlek utgjuten i hjertat och will i denna kärlek älska den himmelske Fadren och alla som äro födde af honom.
2 Deraf weta wi, att wi älska Guds barn, när wi älska Gud och hålla hans bud.
En werkan af sann kärlek till Gud är den, att man will hålla hans bud och allwarligt bemöda sig derom. Se Joh. 14: 15, 21. 1 Joh. 3: 22, 23.
3 Ty detta är kärleken till Gud, att wi hålla hans bud, och hans bud äro icke tunga. Joh. 14: 15. 15: 10. 2 Joh. v. 6. Matt. 11: 29 f.
Kärleken är lagens fullbordan. Allt trälaktig bemödande att hålla Guds bud saknar således sjelfwa hufwudsaken. Kärleken gör det önskligt och ljufligt att hålla Guds bud, och den werkar sorg öfwer hwarje olydnad, som genom swaghet och syndens widlådande wisar sig. Men icke på denna kärlek och på denna lydnad, utan på Kristi kärlek och lydnad, på Kristi förtjenst och rättfärdighet allena hwilar de troendes hopp om ewig salighet.
4 Ty allt det som är födt af Gud, det öfwerwinner werlden, och detta är den seger, som har öfwerwunnit werlden, wår tro. Joh. 16: 33.
Emedan tron är den troende själens förening med Gud, ligger just i tron all segerkraft öfwer synden och werlden. Genom tron hemtar menniskan nåd och kraft från den allsmägtige. Kristus har öfwerwunnit werlden, och af sin oändliga segerkraft meddelar han åt Guds barn alltid så mycket, som behöfwes till seger öfwer de andeliga fienderna, djefwulen, werlden och köttet. Se Rom. 8: 37. Gal. 6: 14.
5 Hwem är den som öfwerwinner werlden, om icke den som tror, att Jesus är Guds Son? 2 Kor. 15: 57. 1 Joh. 4: 4.
Hwar och en, som icke lefwer i Guds Sons tro, kan icke öfwerwinna werlden, utan ligger i andelig fångenskap och är bunden af werlden.
6 Denne är den som har kommit medelst watten och blod, Jesus Kristus, icke med wattnet allenast, utan med wattnet och blodet; och Anden är den som wittnar, ty Anden är sanningen.
Kristus är den, som kommit och fortfarande kommer medelst watten och blod. Genom sin döpelse i Jordan blef han till medlareembetet
_664.jpg&oldid=348716){kind=link}