| Sjette basunen. | Uppenbarelse. | Kap. 9. | 705 |
profeten Joel äro gräshoppor en bild af talrika härjande krigshärar. Joel kap. 1 och 2.
11 Och de hade en konung öfwer sig, afgrundens ängel, hwilkens namn på ebreiska är Abaddon, och på grekiska har han namnet Apollyon.
De båda namnen Abaddon och Apollyon betyda förderfware. Det är alldeles motsatsen till namnet Jesus, Frälsare. Kristus kom icke till att förderfwa menniskornas själar, utan till att frälsa dem; men de, som icke låta sig frälsas af honom och beseglas af hans Ande, de blifwa slutligen öfwerlemnade åt förderfwaren och mörkrets härar. Att namnet Förderfware här anföres på twenne språk, (ebreiska och grekiska), betyder att detta we skall sträcka sig både till Judar och hedningar, äfwen kristenhetens hedningar.
12 Ett we har gått till ända; se, härefter komma ännu twå andra we. Upp. 8: 13.
Dessa ord innebära den tidsbestämmelse, att det första we skall wara öfwerståndet, innan de twå andra följa.
13 Och den sjette ängeln basunade; och jag hörde en röst från de fyra hornen på det gyllene altaret inför Guds ansigte
Från de fyra hornen i hörnen af det gyllene rökaltaret hördes nu rösten af den ängel, som brände rökwerket, se kap. 8: 5; de troendes böner hafwa uppstigit, kristenhetens affall och synder hafwa kommit i åtanke inför den rättfärdige Guden, och denne ängel har befallning att nu låta det andra we inbryta, det uppehålles icke längre genom bön och förbön.
14 säga till den sjette ängeln, som hade basunen: Lös de fyra änglar, som äro bundne wid den stora floden Eufrat.
15 Och de fyra änglarne löstes, hwilka hade stått färdige för timmen, dagen, månaden och året, då de skulle döda tredjedelen af menniskorna.
Man har tillämpat denna profetia på Muhammed och hans närmaste efterföljare samt på de mägtigaste muhammedanska folken: Araber, Perser, Tartarer och Turkar, som bo närmast till floden Eufrat, och hela detta we har blifwit ansedt såsom en profetia om de muhammedanska härarna, som woro så förderfliga för kristenheten. Wäl må en sådan tillämpning göras, liksom det första we kunde tillämpas på det påfliga mörkret, men hela beskrifningen om dessa we wisar oss, att här menas osynliga afgrundsmagter; ty likasom goda änglaskaror deltaga i striderna på jorden till Guds folks beskydd, se 2 Kon. 6: 17, så äro ock afgrundens härar werksamma, så widt som Herren tillstädjer, och ju närmare det lider till den afgörande striden, desto mera anstränga de sig, och slutligen, då kristenheten har fylt ett wisst syndamått och affallet är fullkomnadt, låter Herren de onda härar frambryta, som så länge warit bundna, men hwilkas tid är noga bestämd.
16 Och antalet af rytteriets härskaror war twå gånger tio tusen gånger tio tusen; jag hörde deras antal.
Twå gånger tio tusen gånget tio tusen, d. ä. twå hundra millioner.
17 Och så såg jag i min syn hästarna och dem som sutto på dem. De hade eldröda och hyacintfärgade och swafwelgula pansar, och hästarnas hufwud woro såsom lejons hufwud, och från deras munnar utgick eld och rök och swafwel.
18 Af dessa tre plågor dödades tredjedelen af menniskorna, af elden och af röken och af swaflet, som utgick från deras munnar.
Både färgen, elden, röken och swaflet wisar oss, att här egentligen menas afgrundshärar.
19 Ty hästarnas magt låg i deras mun och i deras swansar; ty deras swansar liknade ormar och hade hufwud, och med dem gjorde de skada.
Man har tillämpat denna beskrifning på de eldredskap, som anwändes, då Turkarne intogo Konstantinopel, samt på kanoner och eldgap, som kommit i bruk sedan krutet blef uppfunnet, och hwarigenom redan många millioner menniskor i krig blifwit dödade; och emot tillämpningen är ingen inwändning att göra, men egentligen handlar denna beskrifning helt sannolikt om lefwande gestalter, hwilka dock lika litet, som de himmelska härarna, blifwa uppenbara i den synliga werlden. Blott werkningarna blifwa uppenbara, menniskor plågas, v. 4–6; menniskor dödas, v. 18.
20 Och de öfriga menniskorna, som icke hade blifwit dödade genom dessa plågor, bättrade sig icke från sina händers werk, så att de upphörde att tillbedja de onde andarne och afgudabelätena af guld och silfwer och koppar och sten och trä, hwilka hwarken kunna se eller bära eller gå. Upp. 16: 11. Ps. 135: 15 f.
21 Och de bättrade sig icke från sina mordgerningar eller från sina trolldomskonster eller från sin skörlefnad eller från sina tjufnader.
Både i den grekiska och påfwiska och i andra affallna kyrkor är bilderdyrkan wanlig. Bilderdyrkan är afguderi, se 2 Kor. 10: 20. Mordgerningar, trolldomskonster, eller grt.: giftblandningar, giftdrycker, skörlefnad och tjufnad äro wanliga följder af sådant affall. Men äfwen i den protestantiska kyrkan har affallet redan stigit till en förskräcklig höjd, icke blott till Kristusförnekelse, utan till Gudsförnekelse, och menniskorna wilja wara sina egna gudar, ja, mången påstår, att ingen annan Gud är, än
_709.jpg&oldid=348850){kind=link}