| Lammet på Sions berg. | Uppenbarelse. | Kap. 13, 14. | 713 |
På detta sätt framställes den andliga magten i förening med den werldsliga, såsom Satan har funnit det nödwändigt att uppträda mot Guds folk i det nya testamentets tid. Så utrustade han Muhammed såsom profet och eröfrare, så har han utrustat påfwen med andelig och werldslig magt, och så skall han utrusta den fiende, som uppträder såsom wilddjurets sista och mägtigaste hufwud, kap. 17. Satan kan icke skapa krafter, men han kan i sin tjenst indraga krafter, som Gud har gifwit åt menniskor.
13 Och det gör stora tecken, så att det ock kommer eld att falla ned från himmelen på jorden i menniskornas åsyn Matt. 24: 24. 2 Tess. 2: 9. Upp. 16: 14.
Om dessa falska underwerk, som framstå såsom en efterapning af profeten Elias’ magt och werksamhet, kan blott profetians fullbordan gifwa tillräcklig förklaring. Men påfwens bannblixtar kunna anses såsom en förebildlig fullbordan.
14 Och det förwillar dem som bo på jorden, för de teckens skull, hwilka det har fått magt att göra i wilddjurets åsyn uppmanande dem som bo på jorden att göra en bild åt wilddjuret, som war såradt med swärd och blef wid lif. 2 Tess. 2: 11 f.
15 Och åt det wardt gifwet att gifwa ande åt wilddjurets bild, på det att wilddjurets bild äfwen skulle tala och så göra, att alla som icke tillbådo wilddjurets bild skulle dödas.
Den romerska kyrkan har ofta föregifwit något sådant som liknade detta, att en bild fick ande och talade, såsom Mariebilder och andra helgonbilder. Hwad som ofta skedde genom bedrägeri, kan winna werklighet genom den onde andens magt, när den tid kommet, om hwilken här talas. Såsom under påfwewäldet otaliga sanningens wittnen blifwit lefwande brände eller på annat sätt dödade, så skola i den sista tiden de, som icke tillbedja wilddjurets bild, lida martyrdöden.
16 Och det kommer alla små och stora, både rika och fattiga, både fria och trälar, att låta gifwa sig ett märke på sin högra hand eller på sina pannor,
17 och gör så, att ingen kan köpa eller sälja, utom den som har märket, wilddjurets namn eller dess namns tal. Upp. 14: 11. 15: 2.
18 Här är wisdomen. Den som har förstånd, han räkne ut wilddjurets tal; ty det är en menniskas tal, och dess tal är sex hundra sextiosex.
De gamle Romarne hade på Johannes’ tid för sed, att på högra handen märka soldaterna med tecknet för deras afdelning, eller med fältherrens, eller med kejsarens namn, och i österlandet skedde detsamma med slafwar, att de brännmärktes på handen eller i ansigtet, så att man kunde igenkänna, hwilka egare de tillhörde. Wilddjurets märke, som här omtalas, innebär något dylikt kännetecken, hwarigenom de, som bekänna sig till djurets öfwerwälde, aflägga en bestämd bekännelse och dermed förneka Kristus. Detta tecken är motsatsen till Guds tjenares tecken, kap. 7: 2. De, som ej emottaga detta tecken, blifwa på allt möjligt sätt förtryckta och uteslutna från alla medborgerliga rättigheter, såsom att köpa, sälja o. s. w. Detta, i förening med lifsstraff, som följer på bestämd angifwelse, v. 15. Äfwen påfwen förbjöd att handel med Waldenserna (v. 18). Mot detta förra wilddjurets magt behöfdes de heligas tålamod och tro, v. 10, men när och hwar förförelsen stigit till sin höjd, under det andra djurets tecken och under, är också wisdomen af högsta nöden. Då wilddjuret i sin sista personliga gestalt uppträder, skall det hafwa ett namn, hwaraf de troende kunna känna det, ja, med wisshet beräkna, att det är just detta wilddjur, som här menas.
14 Kapitlet.
Lammet med de tecknade på Sions berg. En ängel med ett ewigt evangelium. Stora straffdomar förkunnas.Och jag såg, och se, Lammet stod på Sions berg, och med det ett hundra fyratiofyra tusen, hwilka hade dess namn och dess Faders namn skrifwet på sina pannor. Upp. 7: 3 f.
2 Och jag hörde ett röst från himmelen, såsom en röst af mycket watten och såsom en röst af starkt tordön; och den röst jag hörde war såsom då harpospelare spela på sina harpor. Upp. 1: 15. 19: 6.
3 Och de sjöngo såsom ett ny sång inför tronen och inför de fyra djuren och de äldste; och ingen annan kunde lära sig den sången än de ett hundra fyratiofyra tusen, som hade blifwit köpta från jorden. Upp. 5: 9.
4 Dessa, äro de som icke hafwa blifwit besmittade med qwinnor, ty de äro jungfrur. Dessa äro de som följa Lammet hwart helst det går. Dessa hafwa blifwit köpta från menniskorna till en förstling åt Gud och Lammet. 2 Kor. 11: 2. 2 Kor. 6: 20.
Sedan Johannes fått skåda en skymt af werldsmagternas sammanhang och framträdande i olika gestalter på olika tider, får han nu skåda ett annat tecken, ett härligt tecken, som för den stridande församlingen tjenar till stor
_717.jpg&oldid=348874){kind=link}