| Lammets seger. | Uppenbarelse. | Kap. 17. | 719 |
de heligas blod och af Jesu wittnens blod, och jag förundrade mig högeligen, då jag såg henne. Upp. 18: 24.
7 Och ängeln sade till mig: Hwarföre förundrar du dig? Jag skall säga dig hemligheten om qwinnan och om wilddjuret, som bär henne och som har de sju hufwuden och de tio hornen.
8 Wilddjuret, som du såg, war, men är icke, och det skall uppstiga ur afgrunden och gå bort till förtappelse; och de som bo på jorden, hwilkas namn icke hafwa warit skrifna i lifwets bok från werldens grundläggning, skola förundra sig, när de se, att wilddjuret war och icke är och skall komma. Upp. 13: 3, 8.
Om wilddjurets betydelse, se kap. 13: 1–4. Då Johannes såg denna syn, war wilddjurets magt såwida bruten, att det icke kunde utöfwa sitt gamla förtryck emot Guds folk, och war icke förhanden i den gestalt, i hwilken det redan på en försluten tid hade uppträdt, och i hwilken det med wida större magt skall uppträda i den sista tiden.
9 Här gäller det ett förstånd, som har wisdom: De sju hufwuden äro sju berg, på hwilka qwinnan sitter. De äro också sju konungar. Upp. 13: 18.
10 Fem hafwa fallit, en är, och den andre har ännu icke kommit, och när han kommer, skall han icke länge förblifwa.
11 Och wilddjuret, som war och icke är, han är den åttonde och är af de sju och går bort till förtappelse.
Wilddjurets sju hufwud hafwa alltså den dubbla betydelsen, att de beteckna både de sju berg, hwarpå qwinnan sitter, det andeliga Babylons belägenhet, samt derjemte sju konungar eller sju werldsmagter, som haft och skola hafwa samma öfwerwäldigande herskaremagt öfwer Guds folk, som det gamla Babylon öfwer Israels. Då wi af kap. 13 kunna se, att med wilddjuret i dess helhet menas den mot Guds rike fiendtliga werldsmagten under olika gestalter eller hufwud, både i gamla och nya testamentets tid, likasom under bilden af qwinnan i kap. 12 framställes Guds församling i det gamla och nya testamentet, så wisar sig, att det werldsbeherskande romerska riket på Johannes’ tid war blott en fortsättning af det gamla Babylon eller den fiendtliga werldsmagten i de förflutna tiderna; och tydligt kunde man då se, att den redan hade uppträdt under fem hufwudgestalter, den assyriska, babyloniska, persiska, macedoniska och syriska (under Antiokus Epifanes o. s. w.). Den romerska war nu herskande, då Johannes såg denna syn; den har fortfarit, fastän i omwexlande gestalt, ända till nyare tid, då en mägtig herskare, såsom det sjunde hufwudet, gjorde ett nytt försök att uppbygga det gamla Babelstornet, men kunde icke länge blifwa. Nu är detta wilddjur återigen utan något framstående hufwud; för närwarande finnes icke något sådant synbart hufwud, i hwilket den mot Guds rike fiendtliga magten finnes samlad till öfwerwägande helhet; men då wilddjuret uppträder i ny gestalt, så är det en förnyelse af en af de sju magter, som warit (Dan. 8: 9), men derjemte en alldeles ny magt, sjelf den åttonde, v. 11, utrustad med större afgrundskrafter än någon föregående werldsmagt, och denna magt framstående i en person, som skall öfwerträffa i kraft alla andra menniskor. Att han går bort till förtappelse, se kap. 19: 20.
12 Och de tio horn, hwilka du såg, äro tio konungar, som ännu icke hafwa fått rike, men som för en stund få magt såsom konungar tillika med wilddjuret. Dan. 7: 20.
Dessa tio horn framstäldes med en annan bild under belätets tio tår i NebukadNezars dröm, se Dan. 2: 41–43, och tio horn, se Dan. 7: 7. Redan i gamla tider blef det romerska riket deladt i tio mindre riken, men i den yttersta tiden skola tio konungar personligen uppträda samtidigt med den stora personlighet, som kallas syndens menniska och föregifwer sig sjelf wara Gud. 2 Tess. 2: 4.
13 Dessa hafwa ett och samma sinne och gifwa sin kraft och magt åt wilddjuret.
14 Dessa skola strida med Lammet, och Lammet, jemte de kallade, utkorade och trogna, hwilka äro med det, skall öfwerwinna dem, ty det är herrars Herre och konungars Konung. Upp. 19: 16. 1 Tim. 6: 15.
Tre af de tio öfwerwinnas af det uppwäxande hornet, så att de blifwa afstötte, se Dan. 7: 8. De öfriga sju blifwa så öfwerwäldigade, dels ofriwilligt, dels friwilligt, att de gifwa all magten åt den ene store herskaren. Då detta öfwerhufwud besegras, blifwa de ock öfwerwunne af Lammet, som är lejonet af Judas’ stam. Se kap. 19: 16–21.
15 Och han sade till mig: Wattnen, som du såg, öfwer hwilka skökan sitter, äro folk och skaror och folkslag och tungomål. Es. 8: 7.
Se Es. 8: 7.
16 Och de tio hornen, som du såg, och wilddjuret, de skola hata skökan och göra henne öde och naken och äta hennes kött och uppbränna henne i eld. Upp. 18: 8.
17 Ty Gud har gifwit dem i hjertat att utföra hans råd och att utföra ett och samma råd och att gifwa sitt rike åt wilddjuret, till dess Guds ord warda fullbordade.
18 Och qwinnan, som du såg, är den
_723.jpg&oldid=348889){kind=link}