| 16 | Bildad straffar Job. | Jobs Bok. | Cap. 7, 8. |
hafwer du bland alla menniskor utwalt just mig till ett föremål för denna swåra hemsökelse?
Då en menniska under hemsökelser och lidanden i allwarlig sjelspröfning och med ödmjukhet beder Herran om upplysning, hwarföre Han med dessa lidanden och bedröfwelser hemsökt henne, så är en sådan fråga rätt; men är denna fråga ett uttryck af otålighet eller ett slags begäran, att Gud skulle göra henne räkenskap för hemsökelsen, så ådagalägges derigenom ett syndigt och motsträfwigt sinnelag, som behöfwer ännu mera bedröfwelse för att brytas och förödmjukas.
21. Och hwi förlåter du mig icke min missgerning, och tager icke bort min synd? Ty nu skall jag lägga mig i mull; och när man om morgonen söker mig, är jag då icke till.
Den lidandes bön om syndernas förlåtelse, är uttryckt såsom fråga, emedan Job hwarje ögonlick wäntade på döden, och han trodde, att Gud af nåd och barmhertighet före dödsstunden skulle förlåta honom och äfwen lindra hans plågor. Detta wille han anse såsom ett tecken, att hans synder woro förlåtna.
8. Capitel.
Bildad om straff, bot, skrymteri.Då swarade Bildad af Suah, och sade:
2. Huru länge will du sådant tala, och låta din muns tal hafwa ett sådant högmod?
Bildad bestraffar Jobs tal såsom syndigt. Han besinnade icke Jobs swåra lidande, och hade icke heller någon klar insigt i Herrans styrelse.
3. Menar du, att Gud dömer orätt?* Eller den Allsmäktige skall wrida rätten? *5 Mos. 32: 4. Job 34: 17. Dan. 9: 14.
Du har ju ingen rätt att fråga Herran, hwarföre Han gör så eller så, du wet ju, att Herren gör allting rätt.
4. Om dina söner hafwa syndat för Honom, så hafwer Han förkastat dem för deras missgernings skull;
Bildad tager här för afgjordt, att Jobs söner hade blifwit straffade och omkommit för sina synders skull, cap. 1: 13. Men i denna slutsats felar Bildad, och wår Frälsare wederlägger honom, Luc. 13: 1–5.
5. Men om du i tid gifwer dig in till Gud, och beder den Allsmäktige;
6. Och om du är ren och from, så warder Han uppwakande till dig, och warder åter upprättande boningen för din rättfärdighets skull;
7. Och der du tillförene hafwer haft litet, skall det härefter ganska mycket förökas.
Dessa ord utgå ifrån samma tanke, att om Job wore ren och from, så skulle han ofördröjligen af Herran blifwa hulpen. Orden innehålla en blandning af rätt och orätt. Det är sannt, att Herren alltid hjelper de fromma, men icke hafwa de någon egen rättfärdighet, så att hjelpen skulle komma för deras rättfärdighets skull, och icke heller finner Han alltid för godt att upprätta deras boning och gifwa dem lycka och framgång i detta lifwet, men Han upprättar deras rättfärdighets boning i himmelen, för Christi rättfärdighets skull. Es. 43: 25.
8. Ty fråga de slägter, som i förtiden warit hafwa,* och tag dig före att fråga deras fäder.† *5 Mos. 4: 32. †1 Mos. 47: 9. 1 Chrön. 29: 15. Ps. 39: 13.
9. Ty wi äro såsom i går komne, och weta intet; wårt lif är en skugga* på jorden; *Job 14: 2. Ps. 39: 7. Ps. 144: 4.
Ehuru Bildad icke har alldeles rätt, så bewisar han likwäl ett fromt sinne och wördnad för fromma förfäder. Han bekänner, att hans egen wishet icke hade något wärde. Huru mycket wisare äro Bildads ord än den nya upplysningens fräcka tal, som nu för tiden är så wanligt, hwaruti all äldre wishet föraktas och framställes såsom okunninghet och oförstånd!
10. De skola lära dig, och säga dig det, och gifwa sitt tal före utaf sitt hjerta.
11. Icke kan säfwet wäxa, utan det står i wätska; eller gräs wäxa utan watten.
12. Eljest medan det än står i blomster, förr än det afhugget warder, förtorkas det,* förr än man hö bärgar. *Ps. 129: 6. Jer. 17: 6.
13. Så går allom dem, som förgäta Gud, och de skrymtares hopp warder förtappadt;* *Job 11: 20. Ordspr. 10: 28; cap. 11: 23.
14. Ty hans tröst blifwer om intet, och hans hopp såsom ett dwärgsnät.
Såsom sann gudsfruktan är den enda jordmån, hwaruti sann lycka och wälfärd kunna wäxa och blomstra, så är det ju icke möjligt, att den menniskan skulle kunna hafwa någon waraktig lycka och sällhet, som förgäter Gud och är en skrymtare. Skrymtarens hopp blåser bort såsom dwärgsnät, d. ä. spindelwäf. I allt detta har Bildad rätt och endast orätt i den tanken, att Job war en skrymtare.
15. Han förlåter sig på sitt hus, och skall dock icke bestå; han skall hålla sig der intill, och dock icke beståndig blifwa.* *Ps. 49: 17, 18.
16. Det grönskas wäl, förr än solen kommer; och qwistar wäxa uti dess örtagård;
_020.jpg&oldid=340951){kind=link}