Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 039.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Job wederlägger Zophar. Jobs Bok. Cap. 20, 21. 35

29. Detta är en ogudaktig menniskas lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi

Hans ords arf, d. ä. lönen för hans tankar, ord och gerningar, men här nämnes ordet särskilt med afseende på Jobs tal, som för Jobs wänner syntes wara så ogudaktigt. Om Zophar gäller till en del detsamma, sam förut anmärktes om Jobs twå öfriga wänner, att han yttrade många wigtiga sanningar, men i orätt sammanhang och med orätt tillämpning. Wi kunna häraf lära, huru nödwändigt det är för den kortsynta menniskan att bedja Gud om den sanna rättfärdigheten och wisheten. Man kan wara fullkomligt renlärig och likwäl så orätt dela sanningens ord och så orätt tillämpa Lag och Evangelium, att man dermed skadar istället för att gagna sig sjelf och andra. Sanningen är ett tweeggadt swärd, den dödar och gifwer lif; anwändes den så, att den gamla menniskan dödas och en ny menniska födes genom sanningens ord (Jac. 1: 18), så brukas den efter Herrans wilja. Men tillämpas blott lagen på den ångerfulle syndarens förkrossade hjerta, eller Evangelium på den hårda, obotfärdiga syndaren, så taga båda skada deraf, ehuru både Lagen och Evangelium innehålla gudomlig sanning.

21. Capitel.

Job om ogudaktigas timliga lycka, ewiga straff.

Job swarade, och sade:

2. Hörer dock till mina ord, och låter säga eder:

3. Hafwer tålamod med mig, att jag ock må tala;* och görer sedan spott af mig. *Ords. 18: 13.

4. Mån jag handla med en menniska, att min ande icke skulle härutinnan ångse warda?

Hade jag att göra blott med en menniska, så behöfde jag ju icke hafwa sådan ångest som nu, då jag har att göra med en allsmäktig Gud.

5. Wänder eder hit till mig, I skolen förundra eder; och måsten lägga handen på munnen.

6. När jag tänker der uppå, så förskräckes jag och ett bäfwande kommer uppå mitt kött.

Då Job icke kunde begripa Herrans hemlighetsfulla skickelse, emedan han icke kunde förstå orsaken till och ändamålet med sitt lidande, så plågades han nu äfwen af något twifwel på Guds rättfärdighet, och dessa twifwel försatte hans själ i den allra djupaste ångest och förskräckelse. Så omwexlar ljus och mörker! Se cap. 19: 25.

7. Hwi lefwa då de ogudaktige; warda gamle och wäxa till i egodelar?* *Ps. 73: 3, [et]c. Jer. 12: 1. Hab. 1: 13. Mal. 3: 13, [et]c.

För att wederlägga Zophars påstående, att de fromma måste alltid blifwa lyckliga och de ogudaktige alltid få sitt straff redan i detta lifwet, framställer Job här twärtom de ogudaktigas lycka i denna werlden.

8. Deras säd är säker omkring dem; och deras afföda är när dem.

9. Deras hus hafwer frid för räddhåga; och Guds ris är icke öfwer dem.* *Ps. 73: 5.

10. Deras oxe släpper man till, och missgår icke; deras ko kalfwar, och är icke ofruktsam.

11. Deras unga barn gå ut såsom en hjord; och deras barn springa.* *Ps. 144: 12.

12. De fröjda sig med trummor och harpor; och äro glade med pipande;

13. De warda gamle med goda dagar; och förskräckas som nogast ett ögonblick för helwetet.

De lefwa i säkerhet och wälmåga och (grt.) nederfara i ett ögonblick till helwetet. Ingen timlig nöd, inga långa dödsqwal!

14. De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss;* wi wilja icke weta af dina wägar. *Job 22: 17.

15. Ho är den Allsmäktige, att wi Honom tjena skole?* Eller hwad kan det båta oss, om wi löpe emot Honom?† *2 Mos. 5: 2. †Mal. 3: 14.

I dessa twå verser beskrifwer Job de obotfärdigas innersta tankar och låter dem tala sina hjertans rätta tungomål. Hwad kan det båta, om wi löpa emot Honom, d. ä.: hwad kan det gagna oss, om wi möta Honom, nemligen med bön och åkallan. Detta kalla de med hån: att löpa emot Gud.

16. Men si, deras egodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne wara långt ifrån mig!* *Job 22: 18.

Så dömer Job om de ogudaktigas lycka.

17. Huru warder de ogudaktigas lykta utsläckt?* Och deras förderf kommer öfwer dem?† Han skall utskifta jämmer i sin wrede. *Job 20: 28. Ords. 13: 9. †Ps. 11: 6.

18. De skola warda såsom strå för wädret, och såsom agnar, hwilka stormen bortförer.* *Ps. 1: 4. Ps. 35: 5. Es. 29: 5. Os. 13: 3.

19. Gud förwarar åt hans barn bedröfwelse; när Han skall löna honom, då skall man förnimma det.

20. Hans ögon skola se hans förderf; och af den Allsmäktiges wrede skall han dricka.* *Ps. 75: 9. Jer. 25: 15, 16.