Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 043.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
De ogudaktigas tankar. Jobs Bok. Cap. 23, 24. 39

mig; och mörker will för mig icke bortgömdt warda.* *Job 19: 8.

Mörkret är också här en bild af elände och lidande. Swårt war Jobs kroppsliga lidande, men säkert war hans själs qwal under den swåra pröfningen ännu större, ty Gud fördolde för honom nådens ljus, och satan fick pröfwa honom både med kroppsliga plågor och pinsamma twifwel och anfäktningar i själen. Men Job står likwäl fast i sin gudsfruktan, han fruktar Herran och will icke öfwergifwa Honom.

24. Capitel.

Ogudaktigas wälgång, tankar, straff.

Hwi skulle tiderna för den Allsmäktige icke fördolde wara? Och de Honom känna, se icke Hans dagar?

Grt.: Hwarföre skulle icke tider (att straffa de ogudaktiga) hållas förborgade af den Allsmäktige, så att de, som känna Honom, icke se Hans dagar? Jobs wänner hade påstått, att man alltid får se de ogudaktigas straff här i werlden, men Job wisar nu, att de hade orätt, och åberopar sig den allmänna erfarenheten, att man icke ser, att det så tillgår. Om sådana wedergällningstider, som I omtalen, nödwändigt wore att wänta i detta lifwet, hwarföre blifwa sådana tider af den Allsmäktige så gömda, att äfwen de, som känna Herrans wägar, icke alltid få se dessa Hans wedergällningsdagar? I kunnen ju se, hwad de ogudaktige göra, nemligen att [et]c. v. 2.

2. De flytta råmärken;* de röfwa bort hjorden, och föda honom. *5 Mos. 19: 14; cap. 27: 17. Ords. 22: 28.

3. De drifwa bort de faderlösas åsna; och taga enkans oxe till pant.* *5 Mos. 24: 17.

4. De fattige måste wika för dem; och de torftige i landet måste förgömma sig.* *Ords. 28: 28.

5. Si, wilddjuren i öknen gå ut, såsom de pläga, bittida till rofs, att de skola bereda mat för ungarna.

Grt.: Si, såsom wildåsnor i öknen, gå de ut till sitt arbete, sökande efter rof; wildmarken gifwer dem föda för deras barn.

6. De uppskära af den åker, som dem icke tillhörer; och berga den wingård, som de med orätt hafwa.* *1 Kon. 21: 15, 16.

7. De nakna låta de ligga, och låta dem intet öfwertäckelse i frosten, från hwilka de deras kläder borttagit hafwa;

8. Så att de måste hålla sig i bergskrefwor, när en regnskur af bergen faller neder uppå dem; efter de eljest ingen råd hafwa.

De fattige och förtryckte måste fly undan och blifwa nakne och huswille.

9. De slita barnet ifrån bröstet, och göra det faderlöst; och göra menniskorna fattiga med pantande.* *5 Mos. 24: 10.

I det föregående har Job beskrifwit öknens kringströfwande röfware, och nu wänder han talet på de ogudaktiga och wåldsamma i städerna. De rika taga barnen såsom pant för bröd och göra dem till trälar.

10. Den nakna låta de gå utan kläder; och från de hungriga borttaga de axen.* *3 Mos. 19: 9, 10.

Grt: 'Hungrige bära deras kärfwar, de fattige måste lida hunger under sitt arbete för sina hårda förtryckare, äfwen då de inberga skörden, som skulle wara en glädjens tid.

11. De twinga dem till att göra olja uppå deras qwarn; och trampa deras pressar, och låta dem likwäl törsta.

Se 5 Mos. 25: 4.

12. De göra folket i staden suckande,* och de slagnas själar ropande; och Gud straffar dem icke. *Jac. 5: 4.

13. Derföre äro de affallne ifrån ljuset, och känna icke dess wäg, och wända icke om till dess stigar igen.

Grt: Desse äro ibland dem, som sträfwa emot ljuset m. m. De stå emot både Guds ords ljus och samwetets ljus.

14. I lysningen står mördaren upp, och dräper den fattige och torftige; och om natten är hon som en tjuf.* *Ps. 10: 8, 9.

Den ogudaktige röfwar och mördar om dagen och stjäl om natten. De orden fattige och torftige hafwa ofta en bildlig betydelse, så att dermed betecknas de ödmjuke och andeligen fattige, de stilla i landet.

15. Horkarlens öga hafwer akt på skymningen.* och säger: Mig ser intet öga;† och han förtäcker sitt anlete. *Ords. 7: 8, 9. †Ps. 10: 11. Es. 29: 15.

Således få mördare, röfware, förtryckare, tjufwar och äktenskapsbrytare ofta wara länge utan straff, stundom intill döden.

16. I mörkret bryter han sig in i husen; om dagen gömma de sig med hwarannan, och wilja icke weta af ljuset.

17. Ty om än morgonen kommer dem, är det dem såsom ett mörker; förty han förnimmer mörkrets förskräckelse.

Här talar Job om sådana ogudaktiga, som hafwa mindre mod än de förut beskrifne. Då sådana menniskor få blifwa ostraffade, så måste ju eder wedergällningslära wara falsk! Detta är Jobs wederläggning.