| 82 | Ps. 9, 10. | Psaltaren. |
7. Fiendernas swärd hafwa en ända; städerna hafwer du omstörtat; deras åminnelse är förgången med dem.
Såsom Sodom och Gomorrha omstörtades, 1 Mos. 19, så omstörtas slutligen alla hedningars städer, Uppb. 16: 19, och de blifwa icke i åminnelse inför Herran. Luc. 13: 27. Så förgås alla Guds rikes fiender.
8. Men HERren blifwer ewinnerligen; sin stol hafwer Han beredt till doms.
9. Och Han skall döma jordens krets rätt; och regera folket rättsinneligen.* *Ps. 96: 13. Ps. 98: 9.
Rättsinneligen, d. ä. med rättfärdighet.
10. Och HERren är den fattiges beskärm, ett beskärm i nöden;* *Ps. 37: 39.
11. Derföre hoppas till dig de, som ditt namn känna; ty du förlåter icke dem, som söka dig, HERre.
Du förlåter icke, d. ä. du öfwergifwer icke. Derföre skola Herrans trogna öfwerlemna alla sina angelägenheter i den högste domarens hand. Se 1 Cor. 6. 1 Pet. 2: 21–25.
12. Lofwer HERran, den i Zion bor; förkunner ibland folken Hans werk.* *Ps. 107.
13. Ty Han kommer ihåg, och frågar efter deras blod;* Han förgäter icke de fattigas rop. *Ps. 116: 15.
De frommas blod ropar till Herran: det är liksom ett bönerop ifrån den syndiga jorden om hjelp och förlossning, och det ropar tillika om en rättfärdig dom öfwer alla Guds rikes motståndare. Se 1 Mos. 4: 10. Uppb. 6: 10. Deras suckar, rop och tårar äro i åminnelse för Gud. Se Ps. 56: 9.
14. HERre, war mig nådelig; se till mitt elände ibland owänner, du som upphäfwer mig utur dödens portar;* *Job 38: 17. Es. 38: 10, 16.
Dödens portar betyder både stor lekamlig lifsfara, såsom swåra sjukdomar m. m., och swåra frestelser, som äro stor fara för det andeliga lifwet. Då en själ blifwer rättfärdiggjord genom tron, så frälsas han från den andeliga och ewiga döden. I den stora syndaångern får menniskan se, att hon är i den ewiga dödens portar och är angelägen om att derifrån förlossas.
15. På det jag skall förtälja allt ditt pris uti dottrens Zions portar; att jag öfwer din hjelp glad wara må.
Dottren Zion bet. staden Jerusalem; men Zion är en bild af hela Guds rike på jorden, och i hela Guds församling måste Hans lof förkunnas. Hwarje trogen själ kan fröjda sig öfwer Herrans hjelp. Denna hjelp innefattar hela frälsningsnåden i Christo Jesu, och dermed är också all nödig lekamlig hjelp förenad.
16. Hedningarne äro försänkte uti den grop, som de tillredt hade; deras fot är fången i nätet, som de uppställt hade.* *Ps. 7: 16.
Se Ps. 7: 16.
17. Så förnimmer man, att HERren skaffar rätt; den ogudaktige är besnärd uti sina händers werk,* genom ordet. Sela. *Ords. 5: 22.
Genom ordet, grt. betraktelse (higgahjon), d. ä. detta måste man betänka och lägga på hjertat.
18. Ack, att de ogudaktige till helwetet wände worde, och alla hedningar, som Gud förgäta!
Denna vers innehåller en bestämd förutsägelse, huru det skall gå med alla ogudaktiga. Guds barn skola bedja om menniskors frälsning, men de kunna aldrig bedja, att någon utan omwändelse måtte blifwa salig, emedan detta är en omöjlighet. Orden kunna så öfwersättas: Ack! de ogudaktiga äro wända till helwetet, och alla hedningar, som förgäta Gud.
19. Ty Han skall icke så allstinges förgäta den fattiga, och de eländas hopp skall icke förtappadt warda ewinnerligen.* *Ps. 12: 6.
Salige äro de, som äro andeligen fattige, ty himmelriket hörer dem till. Matth. 5: 3. De som icke äro andeligen fattige, de som icke kommit till syndaånger och förödmjukelse inför Gud, inbilla sig, att de i dygd och goda gerningar äro rike, fastän de äro ”elände och jemmerlige, fattige och blinde och nakne”. Upp. 3: 17. Men de, som känna sin elände och tro på Herran Jesum, deras hopp skall icke förtappadt warda.
20. HERre, statt upp, att menniskorna icke få öfwerhanden: låt alla hedningar för dig dömde warda.
21. Gif dem, HERre, en mästare, att hedningarne måga förnimma, att de menniskor äro. Sela!
Så länge menniskan är stark i sin egen kraft, så emottager hon icke Guds Andas frälsande nåd. Egna krafter måste warda brutna, på det själen må blifwa frälst. Så länge menniskorna wilja sjelfwe hafwa herrawälde på jorden och få utöfwa detta herrawälde, så kan Guds rike icke komma med kraft. Derföre är det nödwändigt, att wi dagligen bedja: Tillkomme ditt rike, att Herren må blifwa Konung i all land. En mästare, grt.: en förskräckelse. Straffa, o Herre! de ogudaktiga till helsosam förskräckelse. Detta är en Böne-Psalm och en Rikspsalm. Herrans bön är till hela sitt innehåll i denna, såwäl som i de flesta andra Psalmer innefattad.
10. Psalm.
Emot församlingens fiender.HERre, hwi träder du så långt ifrån? Fördöljer dig i nödens tid?
_086.jpg&oldid=344796){kind=link}