| 96 | Ps. 22. | Psaltaren. |
gapa upp med munnen, och rista hufwudet.* *Matth. 27: 39. Marc. 15: 29. Luc. 23: 35, 36.
9. Han klage det HERranom, Han hjelpe honom ut; och undsätte honom, om han hafwer lust till honom.* *Matth. 27: 43.
Allt detta blef genom Jesu lidande bokstafligen fullbordadt.
10. Ty du hafwer dragit mig utur mitt moderlif; och war min tröst, då jag än på min moders bröst låg.
11. På dig är jag kastad utaf moderlifwet; du är min Gud allt ifrån min moders lif.
Så prisar Christus såsom menniskones Son den himmelske Fadren, både för den nåd, som blifwit bewisad genom den underbara aflelsen och födelsen af en ren jungfru, samt för den bewarande och uppehållande nåden, som allt sedan ledsagat Honom. Jesus, såsom menniska, begagnade sig icke sjelf af den gudomliga naturen, för att uppehålla och hjelpa sig, utan war i allt beroende af sin himmelske Fader. Se Phil. 2: 6–9. Så wisar också alla Jesu böner, att Han ställde sig i det fullkomligaste lydnadsförhållande till Fadren.
12. War icke långt ifrån mig: ty ångest är hardt när; ty här är ingen hjelpare.
13. Stora stutar hafwa belagt mig; feta oxar hafwa omhwärft mig.
Stora stutar och feta oxar nämnas här liknelsewis, för att beteckna Jesu fienders djuriska oförstånd i andeliga ting, deras hårdhet och känslolöshet och den makt, som i det timliga ofta är dem gifwen, samt deras högmod och öfwerdåd. De öfwerste presterne och de skriftlärde, Herodes och Pilatus, NebucadNezar, och Nero, samt otaliga andra med mindre makt och myndighet, hafwa bewisat sådana egenskaper af hårdhet och hat emot Christus och Hans församling.
14. De uppgapa med sin mun emot mig såsom ett glupande och rytande lejon.
Ett rytande lejon är en annan bild af fiendernas makt och grymhet. Och det war det osynliga rytande lejonets wrede, som werkade i Jesu synliga fiender. 1 Pet. 5: 8.
15. Jag är utgjuten såsom watten; alla mina ben hafwa skiljts åt: mitt hjerta i mitt lif är såsom ett smält wax.
Jesu lekamliga lifskrafter blefwo med blodet utgjutna såsom watten, alla ledamöter blefwo sönderslitna af plågor, och af ångest och qwal wille hjertat bortsmälta, såsom wax bortsmälter och förtäres i elden.
16. Mina krafter äro borttorkade* såsom ett stycke af en potta; och min tunga låder wid min gom: och du lägger mig uti dödens stoft. *Ps. 109: 24.
Krafternas borttorkande i qwalens hetta, tungans fastlådande wid gommen af torrhet och törst, och sedan sjelfwa döden på korset äro här beskrifna.
17. Ty hundar hafwa kringhwärft mig, och de ondas rote hafwer ställt sig omkring mig: mina händer och fötter hafwa de genomborrat.* *Matth. 27: 31. Marc. 15: 20. Joh. 19: 18. Ap. G. 2: 23. Col. 2: 14.
Hundar är åter en bild, som betecknar fiendernas arga wrede, bitterhet och orena hjerta.
18. Jag måtte tälja alla mina ben: men de skada och se sin lust på mig.
19. De byta mina kläder emellan sig, och kasta lott om min klädnad.* *Matth. 27: 35. Marc. 15: 24. Luc. 23: 34. Joh. 19: 23.
Hela denna beskrifning om Jesu lidande på korset blef bokstafligen uppfylld. Det är tydligt, att David i Guds Andas ljus såg den korsfäste Medlaren, som sjelf i andanom talade så genom David. På korset woro Jesu händer och fötter genomborrade och krigsknektarne togo hans kläder och skiftade dem sinsemellan. Äfwen detta fullbordades, att de kastade lott om hans klädnad. Men David erfor sjelf något af allt detta, och församlingen får bära korset efter Jesus.
20. Men du, HERre, war icke fjerran: min starkhet, skynda dig till att hjelpa mig.
21. Fria min själ ifrån swärdet; min ensamma ifrån hundarna.
Min ensamma, d. ä. mitt enda, mitt käraste, d. w. s. mitt lif.
22. Hjelp mig utur lejonens mun, och fria mig ifrån enhörningarna.
Enhörningarna. se Job 39: 12, 13. Märkwärdigt är, att åtskilliga farliga djur liknelsewis nämnas, för att beteckna Jesu fienders makt, list, hat, bitterhet och hela deras känslolösa, oförnuftiga wäsende. Men dessa bilder wisa tillika, huru djupt menniskan förnedras, och huru hennes innersta egentliga gestalt blifwer beskaffad, så snart hjertat helt och hållet tillstänges för Guds Ande, så att Guds beläte i själen alldeles förstöres, och förhärdelse uppstår. Se Jud. v. 19. Uppb. 22: 15.
23. Jag will predika ditt namn för mina bröder: jag will prisa dig i församlingen.* *Ebr. 2: 12.
Sedan Jesu lidande och försoningsdöd i föregående härliga prophetia blifwit beskrifwen och framställd i bön om Fadrens bistånd, så fortfar nu den bedjande Försonaren att omtala förkunnandet af salighetens evangelium för bröderna, d. ä. för alla, som derigenom blifwa Jesu bröder. Guds namn är Hans uppenbarelse i Christo. I församlingen prisas Fadren genom Sonen och så fullbordas den bönen: Helgadt warde ditt namn!
_100.jpg&oldid=344838){kind=link}