| 126 | Ps. 48, 49. | Psaltaren. |
berömd, uti wår Guds stad, på Hans helga berg.* *Ps. 76: 2, 3.
3. Det berget Zion är såsom en skön telning,* på hwilken hela landet tröstar; på den sidan norr ut ligger den stora konungens stad.† *Es. 4: 2; cap. 11: 1. †Matth. 5: 35.
Denna Psalm är en Christi församlings lofsång öfwer hwarje seger, som den himmelske Konungen winner öfwer sina fiender, men den syftar äfwen, liksom föregående Psalm, på den sista fulländade segren isynnerhet. Zion war såsom en telning, och Christus sjelf liknas wid en telning, som i början inför menniskor stod swag och ensam, men sedan genom en talrik församling blifwit liksom ett stort fruktbärande winträd, som slutligen skall öfwerskygga all werlden. På Honom skall hela werlden slutligen förtrösta. Templet war liksom konungens stad eller palats, och det låg norr om Zions berg, der David hade sin boning. Han ansåg sig icke sjelf för annat än en ringa tjenare åt Honom, som han kallar den store Konungen, Herren Zebaoth som i helgedomen uppenbarade sin härlighet.
4. Gud är känd i hans palats, att Han beskärmaren är.
5. Ty si, konungar äro församlade, och med hwarannan framdragne.
6. De hafwa förundrat sig, då de detta sågo; wordo häpne och omstörte.
7. Bäfwande är dem der påkommet; ångest såsom ett födande qwinna.
8. Du sönderbråkar skeppen i hafwet igenom östanwäder.
Ofta har Herren förkrossat sina fiender, då de gjorde sig förwissade om seger öfwer Hans rike. Egypten och Assyrien, Edom och Canaan, Moab och Ammon hafwa fått erfara stora nederlag genom underbara straffdomar. På många andra sätt hafwa andra mäktiga fiender blifwit krossade. Segerkraften af detta löfte om Herrans bistånd har församlingen ofta fått erfara och ännu förestår dess fullkomliga fullbordan. Se Ps. 50: 3.
9. Såsom wi hört hafwa, så se wi det på HERrans Zebaoths stad, wår Guds stad; Gud håller honom wid makt ewinnerligen. Sela.
Det är Guds andeliga stad, den trogna församlingen, på hwilken detta löfte i sin fulla mening syftar.
10. Gud, wi förbida din godhet i ditt tempel.
11. Gud, såsom ditt namn, så är ock ditt lof, allt intill werldens ändar; din högra hand är full med rättfärdighet.
Den rättfärdighet, hwaraf Herrans hägra hand är full i Christo Jesu, skall utbredas öfwer all werlden till Hans namns ära. Hela Guds styrelse är full af barmhertighet och rättfärdighet.
12. Berget Zion fröjde sig; och Juda döttrar ware glada, för dina rätters skull.
Berget Zion, d. ä. Jerusalem. Juda döttrar, d. ä. Juda städer. Härmed betecknas också hela Guds församling, som uppmanas till fröjd och tacksägelse.
13. Går omkring Zion, och beskåder det; täljer dess torn.
14. Gifwer grann akt uppå dess murar, och upphöjer dess palats; på det man derom må förkunna för efterkommanderna.
Tornen, murarne och palatsen i Jerusalem afbildade församlingen och det himmelska Jerusalems fasthet och skönhet.
15. Ty denne Guden är wår Gud alltid och ewinnerligen; Han förer oss såsom ungdomen.
Den allsmäktige Guden, himmelens och jordens Herre, är i Christo Jesu sin församlings Gud, och Han leder dem nådeligen genom sin Anda och sitt ord, med faderlig kärlek såsom sina barn. Hans godhet och trofasthet wara ewinnerligen.
49. Psalm.
Arghets öde, grafskrift.Psalm till att föresjunga, Korah barns.
2. Hörer till, allt folk;* akter häruppå, alle I, som på denna tid lefwen. *Ordspr. 8: 4.
3. Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
I som på denna tid lefwen, grt.: alla werldens innewånare. Alla menniskor af hwad stånd och wilkor som helst behöfwa att lära wishet af Herrans ord för att kunna frälsas.
4. Min mun skall tala wishet; och mitt hjerta förstånd.
Den wishet och det förstånd, som här lofwas, war den Helige Andes ingifwelse.
5. Wi wilja ett godt ordspråk* höra; och en skön dikt på harpa spela. *Ps. 78: 2. Matth. 13: 35.
Jag will till min och andras underwisning gifwa akt på den Heliga Andas lära m. m.
6. Hwi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
7. Hwilka sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
Ehuru de rike merändels lita uppå sitt jordiska gods och sina rikedomar, så wisar det sig dock snart, huru litet wärde timliga skatter hafwa, ty ingen menniska kan friköpa sig sjelf eller
_130.jpg&oldid=344925){kind=link}