Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 166.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
162 Ps. 81, 82. Psaltaren.

2. Sjunger Gudi gladeligen, den wår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.

3. Tager Psalmer, och får hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.

Tager Psalmer, grt.: Uppstämmer sång. Trummor, se 1 Sam. 10: 5. Psaltare, se Ps. 33: 2.

4. Blåser med basuner uti nymånaden, i wår löfhyddohögtid.* *3 Mos. 23: 24. 4 Mos. 10: 10.

Hwarje nymånad war fest med basunaklang, men isynnerhet i sjunde månaden, i hwilken stora försoningsdagen och löfhyddohögtiden firades. 3 Mos. 23: 24. 4 Mos. 10: 10.

5. Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.* *5 Mos. 16: 16.

6. Det hafwer Han till ett wittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört* hade; *1 Mos. 42: 23.

Gudstjenstens inrättningar wittnade både om den utlofwade Frälsaren, som komma skulle, och om hela Israels forntid, och om de under, Herren hade gjort ibland sitt folk.

7. Och jag deras axlar ifrån bördan friade, och deras händer wid krukorna qwitta wordo.

I det föregående talar församlingen, och här swarar Herren. Krukorna, grt.: korgar eller käril, hwarmed de måste bära ler, tegel och annat, som hörde till deras arbete.

8. Då du åkallade mig i nöden, halp jag dig ut; och bönhörde dig, då tordönet öfwerföll dig; och försökte dig wid trätowattnet.* Sela. *2 Mos. 17: 2, 3, 7.

Grt.: Och bönhörde dig utur tordönets dunkelhet, d. ä. i molnstoden.

9. Hör, mitt folk, jag will betyga ibland dig: Israel, du skall höra mig;

10. Att ibland dig ingen annan gud är, och du ingen främmande gud tillbeder.* *2 Mos. 20: 2, 3.

11. Jag är HERren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafwer: låt din mun widt upp, låt mig uppfylla honom.

Öppna själens mun för att emottaga mina andeliga gåfwor, så will jag fylla den. Så stort och oinskränkt är Guds nådelöfte, att Han gifwer det, hwarefter själen hungrar och törstar, så snart hon öppnar munnen. Själens mun öppnas, då hon beder om Herrans nådegåfwor. Det händer stundom i de torra öknarna, att både menniskor och djur uppspärra munnen och wända den till himmelen, för att samla regndroppar, då det börjar regna, för att lindra den brännande törsten. Men om själen hungrar och törstar efter Herran och wänder sin öppna mun till himmelen, så will Herren icke blott gifwa små droppar, utan en full ström af nådens gåfwor.

12. Men mitt folk hörde icke min röst; och Israel är intet om mig.

13. Så hafwer jag låtit dem uti deras hjertas sinne; att de måga wandra efter sitt råd.? *Hes. 20: 25, 26. Ap.G. 14: 16. Rom. 1: 24.

14. Om mitt folk wille mig hörsamt wara, och Israel på mina wägar gå:* *5 Mos. 32: 29. Es. 48: 12.

15. Så wille jag snart nederlägga deras fiender, och wända min hand emot deras motståndare.

16. Och de, som HERran hata, skulle fela uppå Honom; men deras tid skulle ewinnerligen wara.

Fela uppå, grt.: smickra inför. De skulle smickrande underkasta sig Guds folk, fastän de hatade Herran. Ju mindre sann tro och andeligt lif är i Christi kyrka, desto mera makt hafwa fienderna. Så snart Israel omwände sig. till Herran, så wann det alltid seger, äfwen öfwer sina mäktigaste fiender.

17. Och jag skulle spisa dem med bästa hwete, och mätta dem med honung utur hälleberget.* *5 Mos. 32: 13, 14.

Canaan war fordom mycket blomsterrikt och icke blott idkades stor biskötsel, utan en mängd af wilda bin samlade honung i bergskrefworna, så att landet sades flyta af mjölk och honung. Med de bästa ting wille Herren wälsigna sitt folk, om det wille wandra i Hans lag, v. 14. Guds ord, såsom näring för själen, liknas äfwen wid honung. Ps. 19: 11. Ps. 119: 103.

Af innehållet kunna wi finna, att denna Psalm isynnerhet skulle sjungas wid högtiderna, och då skulle folket alltid påminna sig och tacka Gud för de stora under, som de och deras fäder hade fått erfara. Under Påskahögtiden skulle de isynnerhet tänka på utgången ur Egypti land, wid Pingsthögtiden på Lagens utgifwande, och wid Löfhyddohögtiden på wandringen genom öknen, då de bodde i hyddor, samt på den andeliga betydelsen af allt detta. Så skall ock Christi församling prisa Herran för alla nådens under, som skedda äro, och för alla de löften, som ännu skola fullbordas.

82. Psalm.

Öfwerhets reglor.

En Psalm Assaphs. Gud står uti Guds församling, och är domare* ibland gudarna.† *2 Chrön. 19: 6. †2 Mos. 22: 28.

Gudarna, d. ä. här öfwerhetspersoner och domare, som af Gud hafwa blifwit satta öfwer