| Psaltaren. | Ps. 94, 95. | 177 |
och andra sinnen, skulle Han då sjelf icke kunna se och höra allting och wara fullkomligt allwetande!
10. Den der hedningarna näpser, skulle Han icke straffa? Den der menniskorna lärer hwad de weta.
Skulle icke Gud wara en rättfärdig domare, då Han åt menniskan har gifwit samwete och rättskänsla, som gillar det goda och förkastar det onda, och fordrar, att det onda skall straffas. Då Gud såsom domare har i menniskan inplantat en sådan afbild af sig sjelf, som äfwen efter syndafallet werkar mäktigt i menniskosjälen, så måste hos Honom sjelf finnas rättfärdighet och dom i ordets högsta betydelse. Samwetet wittnar om Hans rättfärdighet och dom äfwen hos hedningarna. Rom. 2: 14, 15.
11. Men HERren wet menniskornas tankar, att de fåfänglige äro.* *1 Cor. 3: 20.
Gud är domaren icke blott öfwer menniskornas gerningar, utan öfwer alla deras syndiga och fåfängliga ord och tankar. Allt hwad som är menniskans eget och som icke ar werkadt af Guds Ande, det är fåfängligt.
12. Säll är den, som du, HERre, tuktar, och lärer honom genom din lag:* *Ps. 119: 71. Ords. 3: 11, 12. Ebr. 12: 5, [et]c.
13. Att han tålamod hafwa må, då illa går; till dess åt den ogudaktige grafwen beredd warder.
Hos Gud äro den högsta rättfärdigheten och den största långmodigheten och barmhertigheten förenade.
14. Ty HERren skall icke förkasta sitt folk, eller öfwergifwa sitt arf.
15. Ty rätt måste dock blifwa rätt; och det måste alla fromma hjertan tillfalla.* *Ps. 64: 10, 11.
Då det går de fromma illa och de ogudaktiga wäl i timliga ting, så synes det, såsom om Gud icke dömde efter sin rättfärdighet, men domen skall i sinom tid blifwa uppenbar i rättfärdighet till de ogudaktigas straff och de frommas frälsning (Ebr. 9: 28), redan här genom timliga hemsökelser och ännu mer i den sista domen. Derföre skola alla trogna hjertan hemställa all dom åt Herran, wädja till Hans domstol och glädjas öfwer Hans utslag i hwarje sak. Men först och främst böra wi bedja om nåd att wara rätt försonlige och gerna förlåta Luc. 11: 4. Matth. 18: 21, 22.
16. Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?
17. Om HERren icke hulpe mig, så låge min själ fullt när uti det stilla.
I det stilla, d. ä. i döden.
18. Jag sade: Min fot hafwer stapplat; men din nåd, HERre, uppehöll mig.
Då jag sade eller tänkte i min förskräckelse, att mitt fall är oundwikligt, så war dock din trofasta nåd mitt beskydd och uppehöll mig.
19. Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde min själ.* *Ps. 119: 50, 92.
Äfwen i de största bekymmer har Guds folk alltid tröst af Hans nåd och af Hans ord. Se Rom. 15: 4.
20. Du kommer ju aldrig öfwerens med den skadliga stolen, som lagen illa uttyder.
Den skadliga stolen war på den tiden den hedniska makt, hwaraf Israels folk förtrycktes, men denna makt war blott en förebild af alla andra Guds rikes fiender. All fiendtlig makt i kyrkan eller staten, som will qwäfwa det andeliga lifwet och förfölja dem, som frukta Herran, hörer till den skadliga stolen. Dessa förföljande makter taga stundom Guds lag i sin mun och uttyda den illa, lära en falsk salighetswäg och döma dermed Guds folk, såsom den öfwerstepresten missbrukade Herrans lag, för att dermed döma Christus till döden. Med sådan dom kommer Gud aldrig öfwerens.
21. De rusta sig emot den rättfärdiges själ; och fördöma oskyldigt blod.
Detta fullbordades på Christus sjelf, och det har i alla tider blifwit fullbordadt och skall ännu ytterligare fullbordas. Se Matth. 24: 9, 10. Uppb. 13: 15.
22. Men HERren är mitt beskärm: min Gud är mitt hopps tröst.
23. Och Han skall wedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskas skull; HERren wår Gud skall förgöra dem.
De trognas tillflykt i all nöd och förföljelse är Herren sjelf, och af denna Psalm skola de lära att wara glade i hoppet, tålige i bedröfwelsen, hålla på bedja och förtrösta på Hans hjelp i all nöd och fara. Rom. 12: 12.
95. Psalm.
Christus bör tackas, lydas.Kommer, låter oss glädjas* HERranom, och fröjdas för wår salighets tröst. *Ps. 100: 1, 2.
Wår salighets tröst, grt.: wår salighets klippa, genom hwilken wi warda frälste från alla fiender. Se Ps. 89: 27.
2. Låt oss med tack komma inför Hans ansigte; och fröjdas för Honom med psalmer.
3. Ty HERren är en stor Gud;* och en stor konung öfwer alla gudar. *Ps. 96: 4, 5. Tit. 2: 13.
4. Ty i Hans hand är hwad som
_181.jpg&oldid=345074){kind=link}