| 178 | Ps. 95, 96. | Psaltaren. |
jorden bär; och bergshöjderna äro också Hans.* *Ps. 8: 7.
Grt.: I Hans hand äro jordens afgrundsdjup, och bergens höjder äro också Hans. Ingenting är så djupt eller så högt, att det icke tillhörer Hans allmaktsrike.
5. Ty Hans är hafwet, och Han hafwer det gjort; och Hans händer hafwa det torra beredt.
6. Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja, och nederfalla för HERran, den oss gjort hafwer.* *Ps. 100: 4. Es. 43: 7. Eph. 2: 10. 1 Pet. 2: 9.
7. Ty Han är wår Gud, och wi Hans fosterfolk, och Hans händers får.* *Ps. 28: 9.
8. I dag om I Hans röst hören,* så förstocker icke edert hjerta, såsom i Meriba skedde, såsom i Massa i öknen;† *Ebr. 3: 7; cap. 4: 7. †2 Mos. 17: 7. 4 Mos. 14: 22.
9. Der edra fäder försökte* mig, förnummo och sågo mina werk; *1 Cor. 10: 9.
10. Att jag i fyrtio år* möda hade med detta folk, och sade: Det är sådant folk, att deras hjerta alltid will den orätta wägen, och de mina wägar icke lära wilja.† *4 Mos. 14: 34. †2 Mos. 32: 9. 5 Mos. 32: 5, 6, 28. Ebr. 3: 9.
11. Så att jag swor i min wrede, de skola icke komma till min rolighet.* *4 Mos. 14: 21, [et]c. Ebr. 4: 3.
Efter den härliga uppmaningen att tillbedja och lofwa Herran, följer här en sträng warning. De trogna skola prisa Herran, och de oomwända skola omwända sig, för att kunna hylla och tillbedja sin Herre och Konung. I dag, v. 8, betyder nu, då du hörer Herrans ord och förnimmer Hans nåd och Hans makt. I öknen förhärdade Israel sina hjertan i Meriba och i Massa, och sedan följde långa tider af förhärdelse hos detta folk, och den steg till sin höjd, då de förkastade och korsfäste Christus sjelf. Då menniskan icke will lyda salighetens Evangelium, utan förhärdar sitt hjerta deremot, så frestar hon Christus och blifwer ett rof för synden och den ewiga döden. Derföre säger apostelen: I dag, om I hören Hans röst, så förhärden icke edert hjerta. Ebr. 3: 7, 8 och cap. 4: 7. Låter oss icke fresta Christum, såsom somliga af dem frestade Honom och wordo dräpne af ormar. 4 Mos. 21: 6. 1 Cor. 10: 9. De, som förspilla nådens tid, förgås i syndens öken och komma aldrig in i himlens ewiga sabbatsro. Ebr. 3: 18 och cap. 4: 11.
Denna Guds folks lofsång är tillika en uppmaning till all werlden, att hylla Sonen såsom Konung och ingå i Hans rike, för att kunna undfly den tillkommande wreden. Ps. 2: 12.
96. Psalm.
Christi rikes widd, härlighet.Sjunger HERranom en ny wisa: sjunger HERranom all werlden.* *1 Chrön. 16: 23. Ps. 149: 1.
Se Ps. 33: 3. Ps. 40: 1. Den nya lofsång, hwartill hela werlden här uppmanas, är en lofsång för Evangelii seger. Herrans Ande har här för Psalmisten uppenbarat det Nya Testamentets härlighet och wisat Honom, huru folken skulle hylla och tillbedja Israels Messias, öfwergifwa sina afgudar, samlas till Hans andeliga helgedom i nådens rike och blifwa salige igenom Honom. Till det nya förbundet hörer en ny sång, och härtill hörer all andelig lofsång, hwarmed Christi kyrka, de heligas samfund, prisar sin Herre och Frälsare och i Honom den högtlofwade treenige Guden. I ännu högre mening sjunges en ny sång af de utwaldaste saliga inför thronen. Se Uppb. 14: 3.
2. Sjunger HERranom, och lofwer Hans namn: predikar den ena dagen efter den andra Hans salighet.* *Luc. 2: 30, 31.
3. Förtäljer ibland hedningarna Hans ära; ibland all folk Hans under.
4. Ty HERren är stor, och högt prisandes; underlig öfwer alla gudar.* *Ps. 95: 3.
5. Ty alla folkens gudar äro afgudar; men HERren hafwer gjort himmelen.
6. Det står härligen och kosteligen till för Honom; och går wäldeligen och lofligen till i Hans helgedom.
Se Es. 6: 1–4. Cherubim och Seraphim, mäktiga englahärar och saliga menniskor lofsjunga Honom i himmelen; och i Hans församling, här i himmelriket på jorden, tillbedja Honom trogna hjertan och tjena Honom i Hans kraft.
7. I folk, bärer fram HERranom; bärer fram HERranom ära och makt. *Ps. 29: 1, 2.
8. Bärer fram HERranom Hans namns ära; bärer skänker, och kommer i Hans gårdar.* *Ps. 84: 3.
Skänker: hyllningsgåfwor till Konungen. Ps. 2: 12. Äfwen till jordiska segerhjeltar frambringa folk och konungar skänker, då de af dem blifwa besegrade, och underkasta sig deras wälde. Men till den himmelske Konungen skola folk och konungar frambringa sig sjelfwa och allt hwad de hafwa, såsom friwilliga offer. Rom. 12: 1.
9. Tillbedjer HERran i helig prydning:* hela werlden frukte Honom. *Ps. 110: 3.
Den heliga prydningen war den presterliga drägten, som Herren sjelf hade föreskrifwit, men
_182.jpg&oldid=345077){kind=link}