Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 197.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Psaltaren. Ps. 108, 109. 193

7. På det dine älsklige wänner måga förlossade warda: hjelp med din högra hand, och bönhör mig.* *Ps. 60: 7.

8. Gud talar i sin helgedom: dess gläder jag mig, och will skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.* *Ps. 60: 8.

9. Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mitt hufwuds makt, Juda är min förste.

10. Moab är mitt twättekar: jag will sträcka mina skor öfwer Edom; öfwer de Philisteer will jag fröjdas.

11. Ho will föra mig uti en fast stad? Ho will leda mig in till Edom?

12. Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafwer, och drager icke ut, Gud, med wår här?

13. Skaffa oss bistånd i nöden; ty menniskors hjelp är fåfänglig.

14. I Gudi wilje wi bewisa manliga werk*; Han skall underträda wåra fiender. *Ps. 18: 30. Ps. 60: 14.

109. Psalm.

Judarnes otro, förbannelse.

En Psalm Davids, till att föresjunga. Gud, mitt lof, tig icke:* *Ps. 28: 1. Ps. 83: 2.

Mitt lof, d. ä. den som min själ prisar. Tig icke, d. ä, bönhör mig.

2. Ty de hafwa upplåtit sin ogudaktiga och falska mun emot mig, och tala emot mig med falska tungor.

3. Och de tala hätskeligen emot mig allestädes; och strida emot mig utan sak.

4. Derföre att jag älskar dem, äro de emot mig: men jag beder.

5. De bewisa mig ondt för godt*, och hat för min kärlek. *Ps. 35: 12, 13.

6. Sätt ogudaktiga öfwer honom*; och satan stånde på hans högra hand.† *Matth. 26: 14. †Joh. 13: 2.

Se Zach. 3: 1. Denna Psalm syfter närmast på förrädaren Judas, men tillika på alla Christi förrädare. Alla menniskor i christenheten, som icke tro på Christus och hafwa Honom till Öfwersteprest och Konung, äro Hans färrädare; de hafwa förkastat och bortsålt Honom, satan står på deras högra hand inför Guds domstol, såsom åklagare, och Gud, den rättfärdige domaren, låter anklagelsen gälla, ty de äro syndare, som icke welat hafwa nåd. Den der icke tror, han är redan dömd, efter det han icke trodde i Guds enda Sons namn. Joh. 3: 18.

7. Den som sig af honom lära låter, hans lefwerne ware ogudaktigt; och hans bön ware synd.

Grt.: Då han kommer i domen, måtte han då dömas brottslig, och hans bön wara synd. Detta är en bestämd förutsägelse, som förkunnar hwad alla Christi förrädare hafwa att wänta. De blifwa dömde, och om de bedja, så bedja de i sitt eget namn, men icke i Jesu namn, emedan de icke tro på Honom, och all bön, som en menniska beder i sitt eget namn, är syndig, det är ett majestätsbrott, att en syndare wågar nalkas det ewiga majestätet utan medlare och försonare. Doeg och andra förrädare emot David woro förebilder af Judas Ischarioth, som främst bland alla förrädare.

8. Warde hans dagar få; och hans embete tage en annan.* *Joh. 17: 12. Ap.G. 1: 2025.

Denna prophetia tillämpas särskilt på förrädaren Judas, Ap.G. 1: 20, och syftar således förnämligast på honom, men tillika på alla förrädare och motståndare mot Guds rike i Davids tid och i alla tider, så wäl i det Gamla som i det Nya Testamentet. Alla, som icke uträtta sitt embete redligen, måste förr eller sednare afgå derifrån, såsom den otrogne gårdfogden, och så orättfärdighetens lön, såsom Bileam, Judas m. m.

9. Warde hans barn* faderlöse, och hans hustru enka. *5 Mos. 28: 18, 32, 41.

Ehuru det icke berättas i Guds ord, att Judas hade hustru och barn, så är det dock möjligt; men både denna och alla dylika prophetior hafwa icke blott en enskild, utan en allmän betydelse, så att de, som äro Christi motståndare, draga förbannelse och straffdomar icke blott öfwer sig sjelfwa, utan öfwer hustru och barn, anhörige och efterkommande.

10. Hans barn gånge huswill och tigge;* och söke, såsom de der förderfwade äro. *Job 20: 10.

11. De ockrare utsuge allt det han hafwer; och de främmande bortröfwe hans gods.* *5 Mos. 28: 43, 44, 48.

12. Och ingen bewise honom godt; och ingen förbarme sig öfwer hans faderlösa.

13. Hans efterkommande warde utrotade;* deras namn warde i andra led utplånadt. *5 Mos. 28: 61, 62. Ps. 21: 11.

Att Judas fick en ända med förskräckelse och att Judalandet blef härjadt, Jerusalem förstördt och Judafolket dödadt eller bortfördt i fångenskap, derföre att de förkastade Christus, utgjorde på den tiden denna prophetias fullbordan; men den fullbordades redan på Davids fiender och fullbordas i Nya Testamentet fortfarande på Christi kyrkas fiender, och skall isynnerhet

2 Del.13