Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 228.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
224 Ps. 145, 146, 147. Psaltaren.

begära; och hörer deras rop, och hjelper dem.* *Ps. 10: 17.

Se Joh. 14: 13, 14.

20. HERren bewarar alla de Honom älska; och skall förgöra alla ogudaktiga.

21. Min mun skall säga HERrans lof: allt kött lofwe Hans helga namn alltid och förutan ända!

Denna lofsång är också ett gyllene a b c, hwaraf är tydligt, att den särskilt skulle inpreglas i minnet, för att wara en daglig bön och tacksägelse, hwarmed hwarje trogen själ i Israel skulle nalkas Herran. Häraf skolo wi ock lära, att dagligen frambära bönens och tacksägelsens rökwerk inför Herran, att det må blifwa blandadt med Christi förtjensts och förböns brinnande rökwerk och deruti uppstiga inför den Allsmäktiges thron, att det må återkomma med wälsignelse och mäktiga werkningar till wåra hjertan och till hela wår jord. Uppb. 8: 35.

146. Psalm.

Trösta på Gud, ej på menniskor.

Halleluja. Lofwa HERran min själ.

2. Jag will lofwa HERran, så länge jag lefwer; och lofsjunga min Gud, så länge jag här är.* *Ps. 34: 2. Ps. 104: 33. Ps. 145: 2.

3. Förlåter eder icke uppå förstar, de äro menniskor,* de kunna intet hjelpa. *Ps. 62: 10. Ps. 118: 8, 9. Jer. 17: 5.

4. Ty menniskans ande måste sin wäg, och hon måste åter till jord warda:* då äro förtappade alla hennes anslag. *1 Mos. 3: 19. Pred. 12: 7.

Förtappade eller förlorade äro menniskornas anslag, då de icke äro gjorda i Gud. Om en menniskas arbete här i tiden lyckas än så wäl, är det dock förloradt, om hon dör en osalig död.

5. Säll är den, hwilkens hjelp Jacobs Gud är: hwilkens hopp på HERran hans Gud står.* *Jer. 17: 7, 8.

6. Den himmelen, jorden, hafwet och allt, det derinne är, gjort hafwer;* den tro håller ewinnerligen. *Ap.G. 14: 15. Uppb. 14: 7.

Herren håller tro! Herrans löften äro trofasta och oföränderliga likasom Hans domar.

7. Den rätt skaffar dem, som wåld lida; den de hungriga spisar: HERren löser de fångna.

8. HERren gör de blinda seende: HERren upprättar dem, som nederslagne äro:* HERren älskar de rättfärdiga. *Ps. 147: 6.

9. HERren bewarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna:* och tillbakawänder de ogudaktigas wäg. *Ps. 68: 6.

10. HERren är Konung ewinnerligen, din Gud, Zion, förutan ända.* Halleluja. *2 Mos. 15: 18. Ps. 145: 13.

I v. 7, 9 omtalas den himmelske Konungens regeringssätt och i v. 10 Hans ewiga Konungamakt. Lycklige alla, som äro denne Konungens tjenare! Psalmen börjas och slutas med Halleluja, ty i nådens rike är glädje och fröjd; dess högsta ändamål är Herrans ära, och Hans salighet sträcker sig, så widt som Hans namn är kändt och prisadt. Kan du lofwa Herran, så är salighetens grundwal hos dig redan lagd; kan du icke bedja och tacka Gud, så är du i ett osaligt tillstånd.

147. Psalm.

Tacksägelse för Guds ord, försorg, nåd.

Lofwer HERran; ty att lofwa wår Gud, är en kostelig ting:* det lofwet är ljufligt och däjeligt. *Ps. 92: 2.

Lofwer Herran! Detta är öfwersättning af det ordet: Halleluja! hwarmed äfwen denna Psalm börjar.

2. HERren bygger Jerusalem; och sammanhemtar* de fördrifna i Israel. *5 Mos. 30: 4.

3. Han helar dem, som ett förkrossadt hjerta hafwa; och förbinder deras sweda.* *Ps. 34: 19. Ps. 51: 19. Ps. 103: 3. Es. 61: 1.

I v. 1 är uppmaning att lofwa Gud, och derefter uppräknas ända till v. 20 många orsaker, hwarföre Herrans namn skall lofwas. Den första och högsta orsak, som har nämnes är Jerusalems uppbyggande och de fördrifnas sammanhemtande, först i bokstaflig mening; ty Israel återfördes utur fångenskapen och staden blef åter uppbyggd. Men detta war en bild af Christi kyrkas uppbyggande, himmelrikets upprättande på jorden. Detta är det högsta bewis på Guds ewiga kärlek, det största lofsångsämne, och dernäst bewisas Hans kärlek derigenom, att Han helar alla de enskilda, som ett förkrossadt hjerta hafwa. Herren är hardt när dem, som ett förbråkadt hjerta hafwa, såwäl som Han är öfwer alla himlars himlar.

4. Han räknar stjernorna; och nämner dem alla wid namn.* *Es. 40: 26.

Att Herren nämner alla stjernorna wid namn betecknar tillika, att Han noga känner dem alla och att de äro Hans skapade werk. — Föräldrarne gifwa namn åt sina barn, och i Österlanden gifwa herdar namn åt sina får. Joh. 10: 3.

5. Wår HERre är stor, och stor är Hans makt; och det är obegripligt,* huru Han regerar. *Ps. 139: 6.