| Salomos Ordspråk. | Cap. 2, 3. | 231 |
främmande, lockande qwinnan, werlden och sinligheten, med sina lustar och retelser; emot den trogna församlingen, bruden, den sanna kyrkan, står den Babyloniska skökan med sin falska lära och sina förderfliga wägar. Den himmelska wisheten will wara wårt hjertas män, men till detta förbund hörer nödwändigt, att wi försaka werlden och dess lusta, som förgås och förer till förtappelse. 1 Joh. 2: 15–17.
20. Att du må wandra på en god wäg, och blifwa på rätta stråten.
21. Ty de rättfärdige skola bo i landet, och de fromme skola derinne blifwa.* *Ps. 37: 9, [et]c. Matth. 5: 5.
22. Men de ogudaktige skola utur landet utrotade warda, och de föraktare skola derut förgjorde warda.* *Job 18: 17. Ords. 10: 7, 30.
Att bo och blifwa i landet, v. 21, är ett löfte om timlig wälsignelse; men detta war, isynnerhet i gamla förbundets tid, en liknelse, hwarunder den andeliga wälsignelsen och det ewiga lifwet framställdes, och utrotandet deremot betyder icke blott den lekamliga och timliga, utan också den ewiga döden, Alltså innebär detta löfte, att de rättfärdigas namn är skrifwet i lifsens bok, men de ogudaktiga skola utkastas i det yttersta mörkret. Likwäl går detta löfte äfwen här i tiden ofta i fullbordan både i särskilda familjer och i hela folk och slägter; somliga utrotas och andra blomstra och hafwa bestånd. Christi kyrka skall fortfara och all falsk lära utrotas; och de, som älska sanningen, blifwa bewarade; de, som älska lögnen, förgås, då lögnen får sin dom.
3. Capitel.
Frukta Gud och sök wishet.Min son, förgät icke min lag,* och ditt hjerta behålle mina bud: *5 Mos. 8: 1; cap. 30: 16.
2. Ty de skola skaffa dig långt lif, och goda år, och frid.
3. Nåd och trohet skola icke öfwergifwa dig; häng dem på din hals, och skrif dem uti ditt hjertas tafla:* *Ords. 6: 21; cap. 7: 3.
4. Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskor täck är.
Häng dem, nemligen nåd och sanning (”trohet”) såsom det skönaste smycke på din hals och låt dem beständigt inskrifwas i ditt hjerta, att de blifwa den högsta prydnad både för din själ och för ditt yttre wäsende. Nåden och sanningen äro Herrans högsta gåfwor. De skänktes redan i Gamla Testamentet, men ännu mera i det Nya genom Jesum Christum. Joh. 1: 17. Har en menniska emottagit Guds nåd och sanning i sitt hjerta, så är hon angelägen att icke qwäfwa dessa gåfwor, utan låta dem bewisa sig i kärlek till Gud och nästan, samt i trohet, samwetsgrannhet och redlighet. Ett sådant själstillstånd och en sådan wandel täckas Gudi genom Jesum Christum; och äfwen menniskor måste, fastän stundom emot sin wilja, gilla och akta dessa nådens och sanningens frukter, som de kunna förnimma. Klokhet syftar på den ödmjukhet, försigtighet och sannfärdighet i lefwernet, som werkas af Guds nåd och sanning.
5. Förlåt dig på HERran af allt hjerta; och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;* *1 Chrön. 28: 9. Ords. 22: 19.
6. Utan tänk uppå Honom i alla dina wägar, så skall Han söka dig rätt.
I andeliga ting är menniskans förstånd, utan Guds ord, mörker, och således alldeles oförmöget att föra henne på den rätta wägen, och äfwen i de timliga tingen ganska kortsynt, så att den rätta wisheten i all ting behöfwes. Se Ps. 32: 8.
7. Låt dig icke tycka, att du är wis;* utan frukta HERran och wik ifrån det ondt är; *Ords. 28: 26. Es. 5: 21. Rom. 12: 16.
Den, som inbillar sig sjelf wara wis, har ingen gudsfruktan och är på en ond wäg. 1 Cor. 1: 19, 27.
8. Det skall wara din nafwel helsosamt, och wederqwicka dina ben.
Nafwel och ben äro bildliga uttryck, som beteckna det menskliga wäsendets medelpunkt och innersta delar. Detta löfte säger oss, att den, som håller sig till den sanna wisheten och lyder dess läror, skall få kraft för själ och ande, så att kött och blod, sinlighet och lustar, blifwa öfwerwunna, och själ och ande helbregdagöras genom Guds ords balsam, och detta länder äfwen till kroppen lif och salighet. Rom. 8: 11.
9. Hedra HERran af dina egodelar, och af din årswäxts förstling:* *2 Mos. 23: 19. 5 Mos. 26: 2. Luc. 14: 13.
10. Så skola dina lador fulla warda; och dina pressar med must öfwerflyta.
Se Mal. 3: 10. Matth. 6: 33. Wåra själs- och kroppskrafter och wåra egodelar skola gifwas till offer åt Herran, så att wi anwända allt efter Hans wilja. Då länder det till wåra sanna wälfärd. Göra wi icke detta, så äro wåra egodelar stulna ifrån Gud, och wi anwända dem till wår egen förbannelse.
11. Min son, förkasta icke HERrans tuktan; och war icke otålig, då Han straffar;* *Job 5: 17. Ebr. 12: 5. Uppb. 3: 19.
12. Ty hwilken HERren älskar, honom straffar Han, och hafwer ett behag till honom, såsom en fader till sonen.* *Ords. 13: 24.
Utan Herrans tuktan kan ingen blifwa ett Guds barn och uppfostras i den sanna
_235.jpg&oldid=345232){kind=link}